- Project Runeberg -  En bok om Sverige / Senare delen. Historia /
49

(1893) With: Richard Bergström, Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

49

storiska kritik, hans manliga språk och omutliga sannings-
kärlek under århundraden skulle stå oöfverträffadt. Syftet
med denna historia är dock kvappt det samma, som man i
våra dagar. uppställer för ett dylikt arbete. Snarare kan
syftet sägas vara ett moraliskt. Det var en spegel, som han
satte upp för folket. Genom sin skildring af de gångna ti-
derna ville han ställa en maning till de lefyande. Sanningen
var för honom historieskrifvarens främsta uppgift, och denna
sökte han ärligt att utröna, så långt det med den tidens
historiska hjälpmedel var möjligt. Han stryker obarmhärtigt
hela skockar af uppdiktade sagokungar; i de prisade viking-
arne, för hvilka Europas folk darrade, ser han, nyktert och
i det hela riktigt, endast >»en hop skalkar och tyranner»,
och: han uttalar oförbehållsamt: en: tanke, hvilken då hart
när betraktades som fosterlandsförrädisk, nämligen, att våra
krönikor innehålla »ganska liten rättelse, huru här i riket
har stått till, förrän kristendomen hit kom, i ty att våra för-
fäder hafva litet eller ock intet därom skrifvit>. Samma
oförfärade sanningskärlek följde honom ock, då han gick att
skildra Sveriges senaste historia, och för unionstidens olyckor
lade han icke all skulden på danskarne. Men ett sådant sätt att
skrifva historia saknade då för tiden icke sina faror. Ännu
två år efter författarens död skref konung Gustaf till hans
broder och klagade öfver, att mäster Olof otillbörligen »före-
gifvit, att de svenskes högfärd har varit en rot och :tillfälle,
att mellan de svenske och danske hafva varit ofred och oenig-
het, det han aldrig med goda skäl bevisa kan». - Här hade
mäster Olof visat sig »som en menedig och sitt rätta fäder-
neslands förrädare». De allmänna politiska reflexioner, som
äro inströdda här och där 1 krönikan, väckte säkerligen i
ännu högre grad konungens förbittring. Olai Petri strängt
demokratiska sinnelag hade under årens lopp blifvit skärpt.
Många af hans reflexioner voro ganska sannolikt nedskrifna
just med tillämpning på samtidens politiska förhållanden,
och Gustaf förstod dessa endäst halft beslöjade hänsyft-
ningar. Då t. ex. Olaus behandlade Magnus Ladulås” historia,
hade han talat om. »dem, som utan all beskedlighet vilja
En bok om Sverige. TI. - 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:27:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omsverige/2/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free