Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
roffa allt till sig», och fortsatt: »och detta namnet Ladulås
är ett ärligt namn, där konung Magnus har haft större he-
der och pris utaf, än om han hade vordet kallad en romersk
kejsare. Ja, det finnes icke många i världen, som kunna
kallas Ladulås. Ladubrott har alltid i världen varit mera
allmänt.» I den anklagelse, som konungen kort därefter
riktade mot Olaus Petri, upptogs också detta yttrande:
En brytning kunde snart ej längre undvikas. De hade
varit ense om kyrkogodsens indragning, men om använd-
ningen af de indragna godsen skilde sig deras meningar.
Gustafs skötesynd var ett väl långt drifvet förvärfsbegär. Han
indrog gods och stundom nästan plundrade sina undersåtar,
utan att något omedelbart utgiftsbehof alltid förelåg, endast
för att fylla sin skattkammare. Men en rik konung var då
en mäktig konung, och en mäktig konung betydde en stark
regering, som kunde värna landet för yttre fiender och upp-
rätthålla den förut alltid störda friden i det inre. Konung
Gustafs skattkammare var: derför en borgen för landets
lycka, äfven om icke allt, som låg där, kommit dit på fullt
laglig väg... Olaus Petri ställde sig på en annan ståndpunkt.
Han antydde i sin krönika, att den så smädade katolska
kyrkan dock användt en del af sina mkomster till fromma
ändamål, såsom fattiges underhåll, upprättandet af sjukhus
0. 8. Vv., och att denna kyrka likväl sörjt för både den högre
och den lägre bildningen, dels genom den undervisning, som
gifvits af präster och munkar, dels därigenom, att kyrkan
underhållit svenska studenter vid främmande universitet.
Han ville därför, att de indragna godsen företrädesvis skulle
användas i människokärlekens och kulturens tjänst; men här-
för hade konung Gustaf ej sinne... Skolorna och den allmänna
bildningen. kunna sägas under hans regering snarare hafva ’
gått tillbaka: än framåt. ;
Ar 1539 brast det löst. På hösten hölls ett kyrkomöte
i Uppsala. På detta tyckas Laurentius Andre och Olaus
Petri hafva uppträdt mot konungens nya kyrkopolitik, som
hotade att fullständigt bringa kyrkan under: den världsliga
maktens lydno. Året därpå fängslades både Laurentius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
