Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
Då är det han, som danar
med snille, fyndigt och oförsagdt,
af intet en ny och kärnfrisk makt
och folkets samvete manar
att tro på sig själf i mörka dar,
som Arnljot Gellinas sed det var.
Ännu som i går allena
han stod där lämnad för- vind och våg,
förbistring och lamhet, hvart han såg;
i dag — jag skulle dock mena — ’:
han står i spetsen för en: armé,
på isen vid: Växjö, där kan du se
Sant nog, ej förr såg Norden
just ofta en så fantastisk här.
Dock duga kan den, hurdan den är.
Han stampat den upp ur jorden,
han häxat den fram, vet själf ej hur,
så vild som den vuxit bland gran och fur.
Om blångarnspåse vid sidan,
om endast en repstump: till bantler,
om fårskinnspäls eller jacka — hvad mer?
Blott klingan går raskt ur skidan,
om flintlåset blott slår ledigt:an,
låt resten då: vara, som den kan!
Gif akt, hör hornsignalen, | ;
hör rundt omkring sjön, hur det eko ger!
Revyn är slut, man går 1 kvarter.
Helt tankfull står generalen
och följer med blicken hvart kompani,
där med flygande fana det drar förbi.
Till slut med ett moln på pannan:
»Pojkar och gubbar, backstuguhbjon;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
