- Project Runeberg -  En bok om Sverige / Senare delen. Historia /
177

(1893) With: Richard Bergström, Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

177
utslitna kläder, med stympade eller genomskjutna lemmar;
men I medfören en rättrådig krigsmannasjäls synbara pryd-
nad. Fiender till det svenska moderlandet kunnen I aldrig
blifva, därom är jag förvissad; men förblifven i alla tider
dess vänner! Skulle det nya herraväldets makt hindra er
önskan och er viljas utöfning, så låten med hjärtats och
tankens tysta språk välsignelsen tilldelas moderlandet! På-
minnen edra barn därom! Vi skola från släkte till släkte
välsigna er, högakta er.

»Ett ber jag eder: när I nalkens de ställen, där vi be-
segrat våra fiender, och när I där sen den samdhög, som
betäcker våra stupade kamrater, gifven deras stoft väl-
signelsens suck; de hafva dött som hjältar, och deras åska
vårdas af ärans vålnader! I kännen människohjärtats mång-
faldiga nycker, dess anlag att hastigt välja föremål, som det
tror sig aldrig förgäta; men knappt äro några veckor för-
flutna, förrän ostadigheten gjort ett annat val. Tiden för-
ändrar allt, med den glömmes allt; men det försäkrar jag,
och I skolen själfva finna det, att krigsmanna-samband,
knutet vid strid, faror, blod och död, upplöses aldrig. NSå-
ledes äro vi och I förvissade om hvarandras kärlek; krigs-
manna-broderskapet räcker lefnadens tidslängd, och den
tacksamhet, jag er förkunnat och nu förkunnar, har med
detta vårt samband en oupplöslig förening. Finnar! Bröder!
Kunde mina ord beseglas med blodstårar från mina ögon,
så skulle de strömma och hvarje droppe försäkra eder om
min vördnad och min vänskap.» .

Det var ett eget skådespel, då detta tal hölls. Svenska
trupperna på den ena sidan, de finska på den andra, i öppen
fyrkant. De förra välklädda, lifgrenadiererne till och med
lysande; 1 motsats hvartill de senare hade utslitna, trasiga
kläder, utmärglade kroppar, krutstänkta, svartbleka ansikten,
stympade, genomskjutna lemmar. . Den i en gammal, grå,
blodbestänkt syrtut klädde, välkände, ofta bepröfvade von
Döbeln med sin lika beskaffade stab midt 1 fyrkanten.

Så snart han blifvit med lika frivilliga som hifliga fröjde-
rop hälsad och högtiden med styckedunder, flygande fa-

En bok om Sverige,” TI. 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:27:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omsverige/2/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free