Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
blifva annat än makulatur och sålunda få samma öde som
Frankrikes assignater. . När således denna från den danska
regeringen oss testamenterade, inbillade rikedomskälla upphör
att flyta, upphöra tillika medlen att aflöna arméen och an-
skaffa dess förnödenheter. Vi hafva hört, att krig kostar 3
till 4 millioner i månaden, hvaremot de ordinarie stats-
inkomsterna knappt utgöra 200000 riksbanksdaler månat-
ligen, under det krig hämmar handeln och skeppsfarten.
Skulle alltså kriget fortsättas, måste skatter och utgifter
blifva åtminstone tjugu gånger större, än de nu äro. Men
jag frågar, om nationen kan och vill bära denna börda.
Svaret kan enhvar gifva sig själf. — Jag tror det vara
alldeles öfverflödigt att anföra mera till bevis på, att Norge,
utan föreningspunkt, utan allierade, utan öfvade generaler,
utan handel, utan skeppsfart, utan finanser, icke kan utstå
krig med Sverige, understödt af Europas största makter.»
Han öfvergick därpå till att undersöka, hvilken politisk
förening vore önsklig för Norge, då det bevisligen icke kunde
bestå som ensamt rike. Han uppställde det spörsmålet:
med Danmark? — och gaf därpå följande svar: »Näppeligen
kan någon norrman på allvar hysa tanke på en förening med
Danmark, hvars regeringsform är den despotiska, där kungen
är lagens begynnelse och ände, hvars läge hindrar all ömse-
sidig hjälp, hvars förstörda finanser länge varit ett ordspråk
och hvars invecklade kollegiiväsende: dräper allt friare lif.
Då tala vi icke om, att de makter, som framkallat skils-
mässan, nog skulle hindra återföreningen.» Föreningen med
Ryssland trodde han icke kunde utgöra föremål för någon
allvarlig tanke, och om än föreningen med England af många
kunde anses Öönsklig, vore likväl religion, lagar och inrätt-
ningar alltför olika, för att föreningen kunde bära lycka med
sig. Norge skulle genom sin fattigdom i förhållande till
Englands rikedom blifva betraktadt och behandladt som .en
koloni. Därom kunde dessutom icke vara tal, då England
hade garanterat föreningen. |
Han gick därpå öfver till föreningen med Sverige. Han
ansåg denna önsklig, därför att den var naturlig med hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
