Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Dessa tre skolmästare voro måhända själfva icke skol-
lärda, om de ock af naturen hade fallenhet för saken, och de
sökte på detta sätt sin utkomst, hvar de kunde få den. Atmins-
tone vet jag, att de icke förstodo räknekonsten eller kunde
sätta upp ett litet siffertal. Mäster Sjögren i Högsby var
den bäste af alla, ty han var stadsbo född och hade själf
gått 1 skola. FHan var bagare till yrket; men när han kom
till Högsby, lade han ner detta yrke och blef skollärare.
Han gick icke omkring i bygden, utan de, som hade råd
eller voro mera måna om sina barns undervisning, skickade
dem till honom. Allt detta var på 1820-talet.
På 1830-talet inrättades 1 Högsby socken en lankaster-
skola. Lärarne hade inga löner, utan fingo betinga sig
en viss afgift för vecka af hvart barn, ty ännu stod det
fritt för allmogen att hålla sina barn i skola eller själf lära
dem. Men så kom 1840-talet, som var fattigt på bröd och
arbete, men rikt på nya inrättningar och författningar. Bland
dessa inrättningar voro äfven seminarierna, som släppte ut
den ene examinerade seminaristen efter den andre, och de
intogo platserna alltmer. Nu, de sista dagarna af 1370-talet,
fattas i vårt land icke mycket, att alla socknar äro försedda
med ståtliga skolhus och ordentligt aflönade skollärare.
På 1820-talet var det många gamla, som icke kunde
läsa 1 bok, utan endast kände några böner och verser, som de
lärt utantill af sina föräldrar; men somliga af dem voro lik-
väl fromma människor och hade samma tillgång till nåden
som de lärda, ty de voro trogna i det lilla. På 1830-talet
funnos ännu många okonfirmerade; men emedan skolorna
voro mera i gång och bildningen hade stigit, fanns det för
dessa ingen ursäkt, utan det måste räknas dem till last
såsom vårdslöshet eller ovilja.
Jag vill också nämna något om min egen skola. Då
jag år 1819 fyllde 7 år, kunde jag läsa obehindradt i hvil-
ken bok som helst och kunde katekesen utantill. Så föll
mig i hågen att få lära mig skrifva. Men därtill tycktes
far vara trög, ty han sade, att det tjänar oss fattiga till
ingenting, ty vi blifva ändå icke annat än fattiga arbetare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
