- Project Runeberg -  En bok om Sverige / Senare delen. Historia /
199

(1893) With: Richard Bergström, Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

199

ar renhorn, hvilket ’inbragte mera. Under allt detta blef
han änkling och trädde i nytt gifte, 1799, med en fattig ny-
byggardotter, som då var 40 år gammal, under det han
själf var öfver 50. Af detta äktenskap föddes Lars Levi
Leestadius, sedermera pastor i Karesuando!, och jag.

Vid början af detta nya äktenskap gjordes åter ett för-
sök till nybygge. Min far bosatte sig på ett öodestående
bergfrälsenybygge vid västra änden at sjön Hornavan, kal-
ladt Gäckvik. Det är ett rysligt ställe, beläget vid baksidan
af ett skyhögt fjäll, Pelje-Kajle. Jordmånen består af idel
små stenhällar och nästan ingen mull; rundt omkring äro
kalla myrar. Här synes vara myggornas hufvudstad och
rätta fädernesland. Milliarder svärma omkring 1 luften och
bilda ett slags sammanhängande dimma under den korta
sommartiden, och första höstafton uppstiger en kall dimma
att breda en svepduk af rimfrost öfver växtligheten. Sex
förfärtiga mil är det till kyrkoplatsen, och ingen människa
i vägen. Sommartiden är ibland svårt att komma fram. för
storm; om vintern är det nästan omöjligt att kunna köra
med häst för den djupa snön eller det upplupna vattnet på
Hornavans is. I detta Hades satte sig mina föräldrar ned
att bo; men det visade sig snart, att man omöjligt kunde
lefva där — en erfarenhet, som flere åboar gjort förut. Min
far var frånvarande större delen af vintern, sysselsatt med att
med renar föra nedåt landet det lilla, som kunde vara att
aflåta, och tillbyta sig hvad som behöfdes, såsom salt och
spannmål.

Man besinne nu en kvinnas öde, som skulle sitta nästan
ensam med små barn i detta skuggornas rike, utan att ens
kunna komma till kyrkan eller få tala med någon vän eller
frände. Ingen människovarelse finnes 1 denna dödens bygd
under hela vintern eller passerar den ens som vilsefarande.
Grafvens tystnad härskar öfver hela nejden, om ej till äfven-
tyrs vargarnes tjut eller ufvens hemska läte från bergen af-
bryter den. Här skulle hon vara allt i allom: sköta barn,

1 Sveriges nordligaste socken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:27:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omsverige/2/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free