- Project Runeberg -  En bok om Sverige / Senare delen. Historia /
200

(1893) With: Richard Bergström, Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200

hushåll, boskapen och göra allt, som kunde förefalla. OO
nu en sjukdom inträffat! Därför öfvergafs Gäckviken, seda
vi där tillbragt ett par vintrar. Lars Levi var där född
Sedan tillbragte vi en vinter i Buokt, en mil från kyrko-
platsen, hos en beskedlig nybyggare där, och här föddes jag.

Mina föräldrar bosatte sig följande året på Arjeplogs
kyrkoplats. Här uppehöllo de sig med fiske, limkokning och
en liten boskapsskötsel. Min mor bärgade, dels med hand-
skära, dels ock med blotta handen, mellan stenarna de gräs-
strån, som andra lämnat, eller slog hon med lie på oländiga —
och ofruktbara myrar, som ingen brydde sig om, den glesa
starr, där kunde finnas, och förmådde därigenom på detta
för foderbrist kända ställe underhålla två kor samt några
getter och får. Det hö, hon om sommaren bärgat, måste
hon om vintern själf draga hem. Ved måste också dragas
hem och fisket skötas.

Barnen måste då hela dagen lämnas ensamma 1 huset.
Vi blefvo fastbundna, den ene vid bordsfoten, den andre
vid spiselstolpen, hvilken åtgärd var ganska nödvändig. En
gång, när vi blifvit lämnade lösa, fann hon vid hemkomsten
det yngre barnet på golfvet, med ett stort brännsår på hal-
sen och badande i tårar, men det äldre försvunnet. Fan
hade i oförstånd öst het aska på den yngres hals; men när
han såg verkan, hade han af fruktan för aga velat hålla
sig undan och fanns igen i mörkret därigenom, att man
fick höra hans snyftande bakym en gärdesgård, där han låg
och grät. Dylika händelser inträffade flere än en gång.

Huru olika äro icke människors öden och omständig-
heter! På den tiden voro alla nybyggare i Arjeplog stadda
i stor fattigdom, och de voro få, som kunde sägas hafva
dagligt bröd. Deras barn uppfostrades också i armod och =
fattigdom; men så föraktade och uttrasiga som vi, funnos —
inga 1 hela socknen. Vi voro de ringaste bland alla; oss
ville ingen vidkänna sig stå i något förhållande till. Hvilka
öden jag än vidare i världen må komma att genomgå — i
ett urhålkadt trä var mitt första läger, liksom mitt sista
blifver i fyra bräder. Men hurudana än de yttre omstän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:27:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omsverige/2/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free