Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S 209
utgör skiljemärke mellan Finska viken och Östersjön. Från
Spjuthamn böjer sig fastlandet mot sydost. Denna del af
Estland utgöres närmast af socknen Nukkö jämte underly-
dande kapell. Naturbeskaffenheten är i det närmaste här
likadan som å de nyss beskrifna orterna.
Väster om Nukkö ligger Ormsö eller, såsom tyskarne kalla
den, Wormsö, en stor ö, hvilkens inre upptages af stor skog,
hufvudsakligen tall. Ormsö höjer sig endast obetydligt öfver
hafsytan, och trakter finnas, som öfversvämmas, då vattnet
- stiger blott några få fot.
Dagö, den största ö, som hör till Estland, ligger väster
om Ormsö. Den är sumpig och mycket rik på grus. I sock-
nen Röiks, i nordväst, utgöres marken af ett milslångt, san-
digt flackland, som omärkligt hopsmälter med Östersjön.
Bland de nu nämnda orterna i Estland hysa följande
svensk befolkning: Nargö (delvis), RBågöarna, Odensholm,
Nukkö (både ön och fastlandet; öfvervägande svenskar),
Ormsö (blott några hundra ester, senare inflyttade), Dagö
(några 1 socknen Röiks) och Wichterpal & fastlandet söder
om Rågöarna (delvis).
Denna befolkning, som uppgår till något öfver en
personer, är enkel, anspråkslös och de talar en forn-
artad svenska, något skiljaktig på de olika orterna, och har
äfven för öfrigt bibehållit många egenheter från gångna tider.
Ehuru lefvande under svårt herremannaförtryck, utmärkas
likväl Estlands svenskar af detta glada och frimodiga sinne,
som är den skandinaviska stammen medfödt. Hvad i de
svenska byarna snarast fäster den resandes uppmärksamhet,
är de höga, spetsiga hustaken, som likna våra gamla lands-
kyrkors.
För att fylla lifvets behof drifver Sn fiske,
kalkbränning, boskapsskötsel och åkerbruk, hvilket sist-
nämnda likväl sällan gifver mer än femte kornet. Djärfva
sjömän, som de estländska svenskarne äro, besöka de ofta
med skutor eller öppna båtar södra Finland och utbjuda
kalk och potatis. Ej sällan ser man estsvenskar i Stock-
holm, dit de segla äfven i odäckade båtar och till och
En bok om Sverige. TIL. $ 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
