Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryseruns socken - Fogelvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vidgar sig, en krans af grönskande öar, hvaraf några
äro medels långa broar förenade med hvarandra och
med fastlandet. Som en strålande ädelsten, infattad i
ett med smaragder smyckadt filigramsarbete, reser sig
här det sägenrika Fogelvik i enslig storhet som en liten
värld för sig.
Under medeltiden saknades kyrkor och större byar
i strandtrakterna. De tillkommo där i allmänhet först i
de senare århundradena. Man vågade nämligen i gamla
dagar, af fruktan för sjöröfvare och fiendebesök, ej
gärna där uppföra några af de denna tid allmänna
träbyggnaderna, utan att de voro betryggade af ett fäste.*)
Af befästa gårdar, såsom det äldsta Fogelvik, funnos
dock flera på de närmare fastlandet belägna öarna.
Fogelviks äldsta kände ägare är Ulf Abjörnsson
(Sparre), hvilken, som vi sett i kapitlet om Tryserums
kyrka, år 1344 skänkte ägor till denna.
Anrep nämner om Ulf Abjörnsson, att han skref sig
till Tofta (nu Tyfta by på Adelsön i Mälaren), därifrån
hela den gamla Sparresläkten härstammar. Och med
honom börjar en rad af lärda och fromma män, af Svea
rikes råd och riddare, af de yppersta i landet att skrifva
sig herrar till Fogelvik. Han var 1319 riddare och Svea
rikes råd samt lagman i tio härader. 1335 blef han
riksdrots och undertecknade i Hälsingborg konung
Magnus Erikssons stadga om Skånes förening med Sverige.
’) Styffe, Skandinavien under medeltiden, sid 111.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
