- Project Runeberg -  Boken om Tjust / Andra delen. Omarbetad och tillökad. 1921 /
171

(1907-1928) [MARC] Author: Ada Rydström With: Edvard August Forsström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryseruns socken - Ett gammalt bondehem i Tjust. Ur riksdagsman Sigurd Carlssons släktkrönika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För att nu få veta något om denna bygd och dess
innevånare för hundratals år sedan, hafva vi bl. a. våra
jordeböcker att tillgå. De äro ypperliga källor till den
ännu oskrifna svenska jordens historia.

Ifrån att ha varit ingens, blef den privat egendom
och sedan två gånger med våldets rätt förstatligad.
Gustaf I tog, vid sin kyrkliga revolution, mer än
tjugotusen hemman svensk jord från kyrkor och andliga
stiftelser och tillägnade den dels staten, dels sin familj
under namn “Arf och egit“. Efterföljande regenter, i
synnerhet drottning Kristina, öste häraf med fulla
händer ut förläningar bland adeln. Så kom Karl XI, som
såg mera på landets än på adelns förmåner. Han gjorde
den andra stora reduktionen af svenska jorden till staten.

Efter Karl XII:s förödande krig nödgades man
af-skilja stats jord till skatte för att få nödiga medel till
statens ämbetsmän. I våra tider dels säljer staten jord,
dels köper den stora skogsegendomar för att dessa skola
bättre vårdas i statens hand.

Vårt Tjust gjordes af drottning Kristina till ett stort
grefskap för familjen Königsmarck, då endast de
högadliga familjernas egendomar gingo fria.

I jordeböckerna för 1634 finna vi första gången
tjust-häraderna upptagna. Dock nämnas endast de adliga
ägarnas namn, och för underliggande gårdar anmärkes:
“Under Nygård, under Ottinge“ o. s. v.

Men dessa böcker blifva så småningom mera
upplysande och visa t. ex. 1751 en stor förändring, då de
äfven upptaga de åboende böndernas namn, åtminstone
deras dopnamn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:28:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omtjust/2-2/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free