Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANKARSRUMS GODS OCH BRUK - Familjen de Maré på Ankarsrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nödvändiga, dels lör sin sjukdoms, dels för de affärers
skull, som han måste uppgöra på ena eller andra hållet.
Han var också, liksom brodern Gustaf före honom,
självskriven ordförande i vår orts förnämsta sällskaper
och stiftelser, där båda bröderna förde klubban “med
den äran“.
På Ankarsrum gästade konung Oskar II ett par
gånger. Ena gången var, när våra järnvägar invigdes med
stora högtidligheter;1) en annan gång, då konungen på
sin kära “Drott“ kom till Verkebäck, varifrån Hans
Majestät festligt avhämtades till Ankarsrum, där
konungen, vid beskådandet av smältning m. m., fick se sin
egen bild på en oval platta, komma vällyckad ut ur
ugnen.
En dag under kristiden 1886—87 hemkom
brukspatronen från bruket alldeles nedbruten. När hans trotjänare
Söderqvist hjälpte honom vid avklädningen och såg sin
husbondes sorgsna uppsyn, frågade han: “Hur står det
till?“ Brukspatronen svarade: “Det och det stora
bruket här i landet slås nu igen i dessa svåra tider. Men
jag kan inte, jag kan inte. Min far och farfar ha aldrig
behöft slå igen. Mig har man visserligen uppmanat att
göra det. Men jag kan inte se mitt folk gå arbetslösa
och mista sina förtjänster“.
Morgonen därpå for brukspatronen till Stockholm, och
där arrangerades saken så, att han fick låna 75,000: —
kronor. Med hjälp av dessa kunde han hålla
bruksdriften i gång. Som punktlighet var en framstående
egenskap hos Alfred de Maré, kunde också bankiren lita på
att få den till bestämd tid utlovade återbetalningen.
0 Se härom nedan: Hur Tjust fick järnväg».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
