- Project Runeberg -  Boken om Tjust / Sjunde delen. 1928 /
222

(1907-1928) Author: Ada Rydström With: Edvard August Forsström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TJUST PÅ SJUTTIO OCH ÅTTIOTALEN - Familjen Fleetwood på Casimirsborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

styrde inomhus, där ett innerligt förhållande mellan
föräldrar och barn rådde.

Om vinterkvällarna, då man överraskat varandra med
besök utan alla förberedelser — eftersom telefoner på
gott och ont ännu ej funnos — hur livlig var ej
väl-komsten! Från sina rum i andra ändan av huset kom
baron, med sin brinnande vaxstapel i handen, genom den
stora mörka salongen in i förmaken. I lilla
vardagsför-maket hade vi våra bestämda platser. Ungdomen var
församlad i ena hörnsoffan, fruarna i soffan mitt emot
och baronen satt med sin långa pipa i hand eller mun i
sin stora vilstol, diskuterande politik och ortsintressen
med min far i stolen bredvid. Från sin riksdagstid i första
kammaren, där de stora godsägarna egentligen stämde
möte vintertiden, hade han många bekantskaper och
minnen. “Stora tidningen“, d. v. s. Nya Dagligt
Allehanda, och “lilla tidningen“, d. v. s. Norrköpings
Tidningar, voro en gouterad själaspis, och en hop nya idéer
och tidstecken, t. ex. Björnsons “röda rabulisteri“ och
barons systersons, Emil Keys, fria idéer, ej minst i den
då aktuella värnpliktsfrågan, voro föremål för mjmken
ovilja. Min far, som alltid beundrat Karl den elftes
sparsamma, kloka styrelse, ville ej heller se dennes
indelningsverk förfalla.

Friherrinnan Beate-Jaqueline var minst lika politiskt
intresserad som herrarna, men med det säregna draget
hos kvinnor tog hon politiken mera med känslan och
blev gärna het i ena eller andra fallet.

Snälla och goda voro de gamla. Färdiga att hjälpa
och lyssna till böner. Skillnaden mellan de fattiga och
de rika var denna tid stor, så nog behövdes hjälp verk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:28:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omtjust/7/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free