Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - TJUST PÅ SJUTTIO OCH ÅTTIOTALEN - Familjen Stackelberg på Stensnäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tjustad, där Louise och Honorine Stackelberg byggt
sitt vackra hem och medtagit de gamla traditionerna
irån Stensnäs.
Ett mycket vackert Stensnäsminne är mamsell Mina
Grönvall, Stensnäsbarnens älskade “Barnbarn“. Hon
hade varit lärarinna för Nygårds Sparrefröknar, gjort
utländska resor, haft flickpension i Karlskrona för att
slutligen sluta sin långa levnad ut på Stensnäs. Varmt
religiös, barnsligt from och världsirånvänd var hon. I
sin ungdom hade hon skrivit en eller annan roman. Tänk
en roman! Det ville hon nu inte låtsas om och kände
ånger över. Med stort intresse fick jag en gång fatt i
“Lilia“ och slukade den genast, då jag fann, att mamsell
Grönvall var författarinna till denna roman. Så snövit
ren var boken om “Lilia“ alltigenom, att jag fann det
hela otroligt vackert. Och således ingenting att gräma
sig över. En annan guvernant på Stensnäs var den
förnäma mademoiselle Schneidler, som haft flickpension i
Stockholm och helst uttryckte sig på franska.
Stensnäsdamerna sysslade mycket med färgrika
tapis-seriarbeten för välgörande ändamål. Jag minns, hur min
far en gång av mamsell Grönvall blev anmodad att taga
lotter på en dylik matta och att skriva något på
lotteri-listan. Den var redan så full av vackra namn och ord
att odygden for i den siste namntecknaren, och han skrev
under sitt bidrag fru Lenngrens ord i “Den lilla
tiggarflickan“:
“Och stojande uti hans spår
kom sen en världslig sälle,
han gav sin slant och grät sin tår
på detta sorgsna ställe.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
