Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ideografiska element i skriften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna erfarenhet till minnes, detta likväl utan att ännu draga
några slutsatser om huruvida man bör skilja mellan jagt och jakt.
Till det spörsmålet återkomma vi senare.
Innan vi besluta oss för att helt och hållet afsvärja all
kinesisk ideografi såsom främmande för vår skrift, böra vi ytterligare
eftertänka, om det är bättre att skriva t. ex. ett årtal med
bokstäver eller att teckna det med siffror. För min del finner jag
att det senare beteckningssättet i de allra flästa fall är mera
fördelaktigt, ty det är bekvämare både för den som skriver och för
den som läser. Likså är det i vanliga fall ändamålsenligare att
nyttja de från fonetisk synpunkt mycket otillfredsställande
förkortningarna t. ex., m. m., o. s. v. än att fullt utskriva orden.
Redan efter dessa ganska hvardagliga iakttagelser torde det
vara tydligt, dels att vår skrift från gammalt eger ett ideografiskt
element, dels också att detta förhållande icke är att räkna som
en ofullkomlighet, över hvilken vår skrift har skäl att blygas.
Det högsta skriftsystemet är icke det fonetiska, icke häller
det kinesiskt-ideografiska. Det är det som går en praktisk
medelväg mellan båda.
Denna slutsats har en större betydelse för rättstavningen
och har särskildt redan nu en mycket vidsträcktare tillämpning i
vårt svenska skriftsystem, än troligen någon af våra ortografer
insett och betänkt.
Det gäller bland filologer nästan som en trossats, att den
skriftform, i hvilken den fornindiska sanskrit-literaturen föreligger,
ännu i dag kan räknas som mönstret for en god rättskrivning.
Obestridligt är, att denna skrift genom en enkel och på samma
gång noggrann ljudbeteckning följer det talade språket efter med
en osjälvisk trohet och en konsekvens, som man svårligen finner
annorstädes. Vi måste skänka vår odelade beundran åt det
glänsande skarpsinne, med hvilket de gamle inderna
genomfört sin fonetiska teori. Och dock tvekar jag ej att framställa
just indernas skrift som ett godt bevis för satsen, att ett rent
fonetiskt skriftsystem är i hög grad otjenligt för praktiska och
literära ändamål.
Det är icke blott nybörjaren, som känner sig brydd af
svårigheten att i en sanskrit-täxt särskilja och igenkänna de enskilda
orden och ordstammarna. Jämväl den som är fullt hemmastadd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
