Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samhörighetslagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING.
ihågkommas af den talande och snabbare uppfattas af den
tilltalade.
Just en sådan ökad lätthet att associera är den väsentliga
fördel, som en efter samhörighetslagens fordringar lämpligt
ordnad rättstavning framför allt bereder. Tanken når icke så gent
och utan omvägar till det afsedda målet, när den möter de ur
ljudenlighetens synpunkt kanske riktigare formerna utr ätt, its, ött,
guts, järskord, som när den ser samma ord stavade på nu brukligt
sätt. Naturligtvis eliminerar jag ur räkningen det inflytande, som
bruket har på vår uppfattning af hvad som är naturligt. Jag har
just valt ett par mindre vanliga exempel, på det att vårt
omdöme mindre skulle villas genom Ögats vana att se en annan
beteckning. Kanske skall till och med en och annan läsare
ej anse onödigt, att jag hitsätter upplysningen, att orden
föreställa utträdt, idts, ödt, guds, gärdsgård *).
Då man för närvarande så mycket framhåller
nödvändigheten att ha en ortografi, som gör det lätt att skriva, så må
det också en gång för omväxlings skull läggas ortograferna på
hjärtat, att det är ännu långt mera maktpåliggande, att vi få ha en
skrift, som gör det lätt att läs a. Ganska få människor finnas,
som icke läsa mångfaldt mera, än de skriva. Många, många finnas
däremot, som hvarje årets dag i sitt tidningsblad läsa mera, än
de under veckor och månader, kanske under hela året ha
anledning att skriva. Och huru ofta inträffar det ej, att den bok
eller den artikel, som en person skrivit, läses af tiotusenden!
För övrigt, samhörighetsgrundsatsen må nu vara gagnelig
eller skadlig för vår ortografi, så har den i alla händelser den
överlägsenhet och den makt, som ligger däri. att den är naturlig.
Man må söka jaga ut den så mycket man vill, den kommer
dock tillbaka, genom fönstret orn icke genom dörren. Den visar
sin oemotståndlighet i skolgossens första rättskrivningsbok, den
tilltvingar sig ett ovilligt upplåtet rum jämväl i
vetenskapsmannens nyaste lärobok i ämnet. Vi ha redan påvisat den i
Rätt-stavingssällskapets program.
Hur mången »bock» har icke i skolorna beståtts för ett
gjöt, ett skjöt, där det olagliga / följt med från presens och infi-
*) Den obetonade senare vokalen i järskörd har jag tecknat med o efter
mönstret af någont lagom, mentor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
