Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dubbelkonsonant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jämförelsevis nya, ej fullt acklimatiserade, och därjämte ofta
vacklande till uttalet: monopol, fotograf, fonetisk o. d. I några fall
ha vi undgått vokalförvandlingen just därigenom att den följande
konsonanten blivit fördubblad: mot fransmännens coterie svarar
vårt kotteri, mot deras bloquer, roquer står vårt blockera, rockera.
Alltså, när Rättstavningssällskapet nämner oponent, komod,
ofiser såsom skriftformer, hvilka det vill genomdriva, så leder
dess reform den läsande på villospår — den inför med andra ord
en ofonetisk beteckning. »Förenklingen» visar sig leda till
försvåring.
Fullkomligt samma anmärkning kan göras mot ett pusera,
ett muslin, skrivna så med förenkling af konsonanten. De komma
att läsas efter mönstret af husera, kusin. Vårt annullera skrives
i franskan med ett l, och etymologiskt sedt vore alltså
Rättstavningssällskapets beteckning riktig, men den är emot uttalet
(jfr granulera), och i sin mån även mot samhörighetslagen:
språksinnet finner trots vokalväxlingen lätt vägen från detta ord
till ordet noll.
De flästa dubbelkonsonanter i romaniska lånord ha
tillkommit genom fastväxandet af en partikel, hvars slutkonsonant
antingen från början varit lika med stamordets börjande ljud,
eller vid sammansättningen likdanats därmed. De många
prepositionella sammansättningarna på komm-, syll-, irr- o. s. v. få
därför lemna det största antalet offer åt det nya
»förenklings»-begäret. Men också här möta stora betänkligheter, som man
likväl alldeles tyckes ha förbisett.
Genom det som nyss sagts om o och u i öppna
förstavelser bör redan en mycket stor del af dessa ord i min tanke vara
tryggad mot det gjorda angreppet, nämligen alla de många, som
börja med koll-, komm-, konn-, korr- — off-, ock-, opp- — suff-,
stimm-, supp-, surr-.
Vi hava ur denna grupp redan nu ett ord, som ofta
tecknas med enkel konsonant, ordet komité. Skälet till denna
abnorma teckning är rent etymologiskt: ordet har en sådan form
i franskan. Den stöter afgjordt emot vårt naturliga sinne för
ortografi och kännes otillfredsställande såväl ur fonetisk synpunkt
(jfr det snarlikt skrivna men helt olika uttalade komet), som ur
synpunkten af ordets fullt uppfattade sammanhang med
kommittera -d, som hittills vanligen haft två m. Svenska Akademiens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
