Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - -f och fv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men om man fritt och uppriktigt vidgår att en reform en
gång skall och bör ske, så bör man i detta fall också erkänna,
att den hällre bör ske just nu än i framtiden, hällre i dag än i
morgon. Vår ortografi genomgår for närvarande en kris, den är
redan så vacklande, att man bör begagna tillfället för att få en
af de stora reformerna, den om hvilken största enighet råder, med
bland de flera små. Och särskildt på f- och fv-området finnas vissa
ej fullt stadgade förhållanden, som ännu kunna bilda en lämplig
utgångspunkt för ändringarna, men som efterhand skulle försvinna.
Det är mäst genom vårt språks uppblandning med ännu ej
fullt; acklimatiserade främmande ord, som stavsättet i några
hithörande fall är osäkert. Tvivelsutan finnas rätt belästa personer
som icke med visshet kunna säga, huru orden salva och larv
i sina skilda betydelser böra stavas; som ej kunna säkert
uppgiva om parvel, kravel, körvel, pulver, nerv böra ha f eller
icke; som ej veta att lovera och haveri, trots sitt sammanhang
med de ord, som bruka tecknas lof och haf, dock enligt den
officiella rättstavningen sakna f, under det att hofvera har ett
sådant, som anse att Gustaf i flertal heter Gustafver (jfr
Olaf-Olafver), men förbryllas, när de besinna att femininformen därtill
måste heta Gustavor, utan f, enär singularis ju heter Gustava.
Arvode och afvita äro ock tvistiga ord, som man ser tecknade
än med, än utan f.
Detta allt är emellertid blott mera strödda fall. Viktigare
äro de många på -v slutande utländska ord, som vårt språk
upptagit: ord sådana som skandinav, oktav, elev, alkov, arkiv,
recidiv, oliv, massiv, aktiv o. s. v. Särskildt hava vi många ord
på -iv, och antalet växer för hvarje år. Tillvaron af dessa ord
med slutande v måste räknas som en liten hjälp vid införandet
af en liknande beteckning också i inhemska ord; de försona i
någon mån vårt öga med ett v som ordslut.
Men ju mera dessa utländska ord hinna bli hemmastadda
hos oss, dess mer benägna bli de ock att antaga svensk stavning.
Vi ha ju redan sedan länge formen slaf i betydelsen »träl»,
under det vi skriva det mera främmande folkslagsnamnet som slav;
ursprungligen äro orden identiska. Vi skriva alltid bref med f,
fastän ordet innehåller alldeles samma stam som breviarium,
abbreviera; det betyder ursprungligen en »kort» skrivelse. Den
arkaistiska formen braf af bra teckna vi också med f; likaså
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
