Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - -f och fv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skriva vi glaf (jfr fransmännens glaive), stundom också klaf,
nerf.
Det är, såsom vi se och såsom naturligt är, de »formellt
inhemska» orden som lättast böjt sig under den inhemska,
olämpliga skrivseden. Men även de utländskt formade ha ej blivit
alldeles oberörda. Prestav skrives allmänt med f, på grund af
ordets inbillade sammanhang med staf (jfr Tamm, Svenska ord
belysta genom de slav. och balt. språken, 1881, s. 7), likaså kaluf på
grund af en närliggande kombination med luf, lufva. Genom
folketymologisk ombildning har också leucojum (af det grekiska leucos
hvit) blivit löfkoja. Några ortografer hava visserligen på senaste
tiden sökt rätta det sista ordets form till levkoja. Men om
etymologien i detta fall skulle få gälla som stavningsgrund, så borde
också omvändt schavott och lavett få ett f insatt, då ju det förra
ordet kommer från det franska échafaud, och det senare går
tillbaka till fransmännens l’affût, förmedladt genom tyskarnas af
oss oriktigt lästa Lavette.
Till och med där ingen värklig eller blott folklig etymologi
kunnat understödja övergången till vår svenska beteckning med
f har en sådan börjat låta se sig. Rydqvist röjde en viss
böjelse att införa stavningen passif, skandinaf. Svenska Akademiens
Ordlista skriver i neutrum passift, negatift o. s. v., genom hvilka
former naturligtvis införandet af ett f också i de icke neutrala
formerna förberedes. Redan 1801 förordade Leopold elef o. d.
Vi se af allt detta, huru den utländska, bättre beteckningen
med v står i fara att bli undanträngd af den sämre med f. Sker
detta en gång fullständigt, så blir det naturligtvis så mycket
svårare att framgångsrikt upptaga striden mot fv och f. Alltså
— vilja vi med allvar en förbättring här, så böra vi vilja den
nu strax.
Må rätt många enskilda ha beslutsamhet och
självövervinnelse nog att taga det afgörande steget, så kan det också lyckas.
En sak, som rätt mycket underlättar f-reformen, få vi ej
glömma att taga med i räkningen: reformen låter i det hela binda
sig vid en ganska lätt regel. Den skrivande och med honom
sättaren och korrekturläsaren — två viktiga personer vid hvarje
stavningsändring — behöva nästan endast lära att »i stället för
f och fv sättes v, där v höres».
I detta hänseende är en förbättring på f-området mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
