Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sch - s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATUR OCH ONATUR I FRÅGA ÖM SV. RÄTTSTAVNING. 115
Det viktigaste undantaget blir ändelsen -tion. Men härv är
uttalet så vacklande, att en ändring utan tvifvel måste anses
olämplig: man har till och med tre olika uttal: ambitjon,
ani-bitsckon och ambischon. Mig förekommer det första uttalet med
-tjon såsom kanske mast noggrannt; jag har mig bekant, att
Rättstavningssällskapets främste man också önskat denna beteckning.
Den utbyttes likväl af Öfriga kommitterade mot -tsjon. Likså
utbyttes de enligt min uppfattning bättre formerna inskription,
redaktion, funktion mot inskripsjon, redaksjon, f ungsjon ö. s. v.
Då saken är så tvistig, må ingen rubbning göras, i
synnerhet som detta fall knappt kan äga pedagogisk betydelse. Ändelsen
’tion inläres en gång för alla och förekommer i så många ord,
att dess stavning icke lätt kan glömmas. Ett skäl som, jämte det
hvardagligaste uttalet, ofta åberopas för tecknandet af -tion utan
t är det att intet t höres i franskan i sådana ord som ambition,
rédaction. Skälet är mycket svagt och dessutom ohistoriskt. Vi
ha upptagit derina lånordsform med det äldre franska uttalet, där
/ hördes, och vägen har för de flästa orden gått Över Tyskland,
där också t uttalas. Förhällandet är alldeles likartadt med
afseende på ord af formen batalj, detalj, och dessa önskar .väl
ingen efter nutidens franska uttal ändra till bataj, detaj.
Orn formen -tion bibehålles, torde språksinnets fordran på
likformighet bäst tillfredsställas, om -ion behålles också i de mindre
vanliga fall, där uttalet ej är vacklande, t. ex i recens-ion\
re-flex-ion. För känslan utgöra alla dessa bildningar på -tion, -sion,
-xion blott en enda kategori; de tjena nästan alla att bilda
abstrakta af jämsides stående verb: adder a-addition, divider a-division,
reflekttra-reflexion.
Liksom det vid ^//-ljudet är de utländska orden som mast
vålla besvär, så är det ock de som försvåra ^–ljudets beteckning.
Även här måste jag anse det senast gjorda rättstavningsförslaget
allt för hänsynslöst. Jag kan ej förmå mig att skriva så
internationella ord som centimeter, centigram med s, alltså icke häller
cent-ner, pr o-cent. Ett sesjon, som innesluter både cession och
session, ett sy pr ess för cypress, eit kodisill, ett sy ni sk, ett siseron,
ett et setera kunna ej ännu ha mycket hopp om framgång. Bättre
att också här skrida fram försiktigt, blott alltid stadigt i den rätta
riktningen. En och annan erövring för den naturliga beteck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
