Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Il6 NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING.
ningen med s torde nog stå att vinna, om man allenast sätter
den ortografiska murbräckan på det rätta stället.
Vår skrift har redan i åtskilliga ord infört s för ett
ursprungligt c eller f. Allmänt skriva vi fason, fasett, fasad, berså,
kalsonger, siffra^ sedel, selleri (fr. céleri), glasera, glasyr, kansli,
porslin, sinkadus (innehållande de franska räkneorden cinq och
deux), konsert eller kons är, persedel m. fl. *).
Särskildt i slutet af ord är s i det närmaste genomfördt:
sås j ras, polis, servis, duodes. Till och med ett glass kan nu
anses stadgadt, då både DALIN och ’SUNDÉN-JANZON upptaga
denna form som den riktiga. Efter ras bör man väl kunna
skriva gräs. För Spencer, ett klädesplagg, som har sitt namn
efter en engelsman SPENCER, skriver man sp ens (sp ans). Ordet
har uppfattats som en pluralbildning; flera klädesplagg ha ju
flertalsformade benämningar (byxor o. s. v.).
Från ordslutet har s kommit in i midten af åtskilliga ord och
kan lämpligen införas i flera. Efter prins skrives prinsessa, efter
grimas grimasera, efter annons annonsera o. s. v. På samma grund
bör man skriva och skriver väl redan ofta nog balans-era,
nyansera, provins-iell, kommers-iell, finans-iell, finans-iär, lans-ett.
En ordgrupp, som särskildt anses innnehålla ortogranska
svårigheter är den som slutar på -isera. Man skriver allmänt
mag-netisera, poetisera, botanisera, elektrisera; åter andra ord hava
allmänt c: musicera, fabricera, publicera. Ett och annat finnes
som vacklar: åtminstone gäller detta om kritisera.
Här tyckes ju godtycket råda och ortografens ingripande
vara fullt befogadt. Om man af botanik, praktik, politik kan
bilda former på -sera, borde man lika väl kunna bilda sådana
af musik, fabrik, publik. Jag hade redan här nedskrivit ett
yrkande i denna riktning och ville endast från -isera undantaga de
fall, där c tillhör stamstavelsen: ex-plic-era, klassi-fic-era, de-dic-era.
1) Persedel är otvivelaktigt det franska parcelle överförsvenskadt,
såsom då man får höra kärlek af folket finurligt uttaladt som käderlek, efter
analogien af lärsko = lädersko. Ett alldeles liknande fall finnes möjligen redan
i PEDER SVARTS gamla krönika. När där omtalas, huru Peder Sunnanväder
och Mäster Knut under folkets åtlöje infördes i Stockholm, heter det att "bij
löparna" utropade den förre såsom "JFfer Peder Cancelläder Synnanwäder".
Synnanväder var en finare form för det säkert redan då folkliga synnanvä’r;
alltså borde ju, tyckte man, cancelär också på herrskapsvis heta cancelläder.
— Anses denna förklaring vara för vågad, så får man antaga ett skrivfel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
