Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING.
En viktig omständighet, finnes likväl: som talar mot denna
ändring. Genom en granskning af ordförteckningarna i WULFFS
:och LYTTKENS’ större arbete finner man, att inemot halva
antalet af de ord, som härigenom komma i fråga till ändring, ha
ett vacklande uttal.
Den skrivande vet för närvarande utan vidare, att t. ex.
ordet ögna bör skrivas med blott g, det må uttalas -öngnaeller
ög-na.- ’ ... . ,. .. ’ = ...: - - . : • ", . ;;. ’ ’- ’ •-
Skall Rättstavningssällskapets regel följas, måste genom
ortografien det ena af dessa uttal stämplas såsom icke högsvenskt.
Andra lika tvivelaktiga fall äro digna, segna, till-egna,
hugna, hägna, f ägna, sägner, vägnar, tignarman, mahogni m. fl.
För att kunna genomföra sin stavningsförbättring måste
Rättstavningssällskapet sålunda först ach främst fastställa, hvilketdera
uttalet som i hvart och ett af dessa ännu ej stadgade fall
är det rätta, vidare också ålägga lärjungen att inlära den så
bildade listan. :
Jag fruktar att både svenska språket och, lärjungen skola
känna sig mindre tacksamma för den »lättnad», som bjudes
under sådana villkor.
Ett ytterligare skäl mot ändring i detta fall ligger däri, att
den åstadkommer en icke på uttalet grundad skillnad mellan
svensk och dansk-norsk skrift. Mot vår nuvarande> stavning vagn,
välsigna svarar ju alldeles våra stamfränders Vogn, velsigne.
, Såsom i flera andra frågor, så intager också i denna
LUNDELL en försiktigare ståndpunkt än Rättstavnittgssällskapet.
Åtminstone nämner han icke //^-beteckningen på listan af de
reformer, som han vill föreslå (/ Rättstafningsfrågan s. 124 f.).
L Rättstavningssällskapet vill också på ett annat område be-
tydligt utvidga bruket af ng. Det insätter denna beteckning i en
mängd utländska ord, som, hittills skrivits med n. Det förordar
, t. ex. formerna pangsjon, sjangtil, f ängd o. s. v.
I någon mån understödjes sällskapet här af LYTTKENS och
WULFF, som visserligen, gå allt för varsamt till väga för att i
något af de nämnda exemplen vilja yrka på ett ng, men som
däremot anse, att man.bor kunna skriva alliangs, annongs o. d.
Mot denna mera hovsamma reform skulle jag i princip
icke hava något att invända. Dock stöter, man vid
genomförandet på så många svårigheter, att jag också här dels ur språk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
