Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
23
6.
Och med de tonerna ett afbrott nådde
Den vällustdruckna tystnaden som rådde,
Siestan af en eftermiddagsstund
På Tubonai, på tropiskt yppig grund,
Då hvarje stjelk var blom, och luften nektar,
Och palmen rördes af de första flägtar,
Och vinden, ljudlös, skickade som först
En våg att vederqvicka grottans törst;
Der sångerskan och fremlingen, de tvänne,
Tillsammans sutto, och han lärde henne
Passionens bitterljufva salighet,
Som gör enhvar förryckt, men mest en sådan
Som i sin lyckliga naivitet
Med alla sinnen kastar sig i vådan
Och brinnande till glöd för sin idol
Liksom martyren jublar på sitt bål
Så öfversvinneligt, så undergifvet,
Som vore döden en triumf mot lifvet.
Och det är ju att dö; ty lifvet har
Ej någon liknande berusning qvar,
Och hvad vi tänka oss deroppe njutes
Inom en evig ström af kärlek slutes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>