Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
33
Ha manat millionerna att göra
Hvad Brutus ensam gjorde — jaga ner
De der lockfåglarna, som smekt vårt öra
Med despotismens fåglalåt — så ser
Man dem ännu på lur der mörkret rufvar
Och håller dem för falkar, dessa ufvar,
Som stå som fågelskrämmor i vår midt,
Men skulle skingras för ett ord, ett fritt.
14.
I ljuf förgätenhet som älskarinna
Var Neuha, sydhafsflickan, idel qvinna,
Slapp verldens grin, och hade ingen vän
Som spådde allt ett hastigt slut igen,
Slapp höra unga glopar, egenkära,
Bedyrande sitt snack på tro och ära
Och hviskande i oblygt öfvermod
Sin lockelse från tro och pligt. Hon stod
Till själ så naken som gestalt, — som såge
Du midt i skurarna en Irisbåge
Som vexlar färg, men vidgar sig ändå,
Och hur han sväller, eller färgen skiftar,
Hvartenda moln från horizonten hviftar,
En kärlekens apostel i det blå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
