Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
56
Och pekade på bergets brant och bad
Med vänlig ifver: »skynda ni åstad
Och vare lyckan med er!» Ensam skalle
Hon veta råd för Torquil i sin julle.
Med nya krafter proan framåt bröt
Och lik ett stjernfall genom vattnet skjöt,
Och fienden, som såg det, vände bogen
Mot samma berg dit flickan styrde trogen.
Nog var den armen späd, men van ändå
Trots hvem som helst att vågen stadigt skära
Och mätte sig med Torquils närapå.
Der lågo de nu på en båtlängd nära
Den obevekliga, den tvära brant,
Med bottenlösa sjön inunder bara;
På hundra längder fiendernas skara —
Och en cano som hoppets underpant?
I Torquils öga stod en fråga genast:
»Har Neuha fört mig hit att dö allenast?
Är det en fristad, eller graf, det här?
Och står det som min grafsten, detta skär?»
4.
Men upp steg Neuha från den plats hon hade
Och pekande på fienderna sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
