- Project Runeberg -  Ön eller Christian och hans stallbröder /
82

(1856) [MARC] Author: Georg Lord Byron Translator: C. V. A. Strandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

82

Som mycket ung, så der omkring åtta år, och efter
ett anfall af skarlakansfeber i Aberdeen, blef jag på
läkarnas inrådan skickad till Högländerna. Jag kom der att
tillbringa ett par somrar, och från denna tidpunkt härleder
sig min kärlek för bergstrakter. Aldrig kan jag förgäta det
intryck jag några år derefter erfor i England af Malvern-
åsarna , den enda stymmelse till berg, om än i smått, som
jag då på länge hade sett. Efter min återkomst till
Cheltenham stod jag hvar afton och stirrade på dem i
solnedgången, i en stämning, som icke låter sig beskrifvas. Det
kan synas barnsligt; men jag var också icke mer än tretton
år, och så var det under ferierna på köpet.

Till helgsmål ringde lundens näktergal,
Som sjöng farväl till rosen i sin dal (s. 34).

Den välbekanta sägnen om kärleken emellan näktergalen
och rosen behöfver bara antydas: den är numera likaså känd
af en vesterländsk läsare som af en österländning.

Och hafvet hördes knappast högre brusa
Än man får höra i en snäcka susa (s. 36).

Om läsaren behagar lyfta en snäcka från spiselkarmen
och hålla den för örat, så kan han få en föreställning om
hvad jag här ville uttrycka.

Och mannen var? — Jag vill ej disputera,
Men sjögast eller filosof, endera (s. 38).

Hobbes, fadren till Lockes filosofi, och andras äfven,
var en gammal inbiten rökare och lade aldrig pipan ifrån sig.

Fantastiskt utstyrd, som en sjöman när
Han sysselsatt med sina upptåg är
Och likasom ur djupet promenerar
Den stund ett fartyg linien passerar
Och allt hvad saturnalier han vet
Få däcket öfvar i Neptuns karet (s. 39).

Denna grofkorniga men lustiga ceremoni vid
passerandet af linien är så ofta och så lyckligt beskrifvit, att den
endast behöfver antydas.

–— — »Bra, kamrat,»
Sa’ Ben, »det kan gå i en sjösoldat!» (s. 42).

»Det kan gå i en sjösoldat, men inte duger det för
matroser»— är ett gammalt ordstäf och en af de få qvar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:29:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onchristi/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free