Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
83
lefvorna (åtminstone på skämt) efter det gamla grollet
mellan dessa raska bussar.
Men hvad förmådde med sitt nakna spjut
Och med sin klubba Herkules till slut
Mot krutets svartkonst, som hans styrka brutit
Förr än han sina senor hade knutit,
Och lönligt som en farsot gräft en grift
För hjeltemod och mandom och bedrift? (s. 45).
När Archidamus, konung i Sparta och son till
Agesilaus, såg en maschin som slungade stenar och spjut,
utropade han, att »det var tapperhetens graf». Samma
uttryck tillskrifves någon riddare vid första användningen
af krutet; men den ursprungliga anekdoten läses hos
Plutarchus.
Men Neuha visade på grottan bara,
Dit hafvet ensamt bildade den klara
Portalen utan lås och rigel på (s. 59).
Denna grotta (som icke är diktad) finnes beskrifven i
nionde kapitlet af »Mariners berättelse om Tongaöarna».
Jag har begagnat mig af den poetiska friheten att förflytta
den till Tubonai, den sista ö der några tydligare spår
förekomma efter Christian och hans följeslagare. —
Öfvers:n vill låta Mariner tala:
»På vestra kusten af Hungaön är en egen grotta, som
till och med vid lågt vatten har sin ingång några fot
under hafsytan, och för hvars upptäckt man har att tacka
en ung höfding, som dykte efter en sköldpadda. För att
få ett begrepp om dess beskaffenhet, bör man föreställa sig
en urhålkad klippa af mer än sextie fots höjd öfver
vattenytan. Till denna urhålkning har man bara en enda
ingång, och den på sidan af klippan, några fot under
vattnet, som har sitt tillträde dit, så att följaktligen grottans
bas utgöres af sjelfva hafvet. Finow och hans vänner fingo
en eftermiddag det infallet att dricka cava i grottan.
Mariner var icke närvarande då förslaget framställdes, men
kom en stund derefter till stranden, och fick se den ena
unga höfdingen efter den andra hoppa i hafvet, utan att
komma upp igen. Förundrad frågade han den sista, som
just stod i begrepp att göra samma resa, hvad de hade
för sig? »Kom med», sade denne, »så skall jag föra er dit
ni aldrig varit förr, och der Finow och hans höfdingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
