Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ty ej den spotska ger sig förr än
den stackars gossen skräms på dörren
av hennes kalla, hårda sätt.
Men sedan börjar hon kokett
att åter sätta agn på kroken
med ögonkast och fagert snack,
med söta "o!" och ömma "ack!".
Och han, den älskogskranke token,
på nytt förbländad — det är klart —
i fina nätet sprattlar snart.
24.
Jag ingalunda dömer illa
Tatiana därför, att naiv
hon byggde än på hoppets villa
och trodde på sitt känsloliv;
för att hon utan minsta aning
om svek blott lydde hjärtats maning.
Vad låg det väl för ont däri,
att hon med livlig fantasi
begåvad blivit av naturen
och med en känslig, lättrörd själ,
som halvkvävd tråkades ihjäl,
en fågel, stängd i trånga buren?
Den, som är själv i allo ren,
på henne kaste första sten!
25.
Det är, som känt, koketters vana
att slugt maskera sin person.
Men sådan var ej vår Tatiana:
hon uppgick helt i sin passion.
Hon tänkte icke: jag vill dröja
och värdet av min gunst förhöja
och reta älskarens aptit
med hopp och tvivel. Bit för bit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
