Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och då han vaknar, knappast har
en aning, vart härnäst han far.
11.
Nu ofrivilligt dock han rördes
vid läsningen av hennes brev,
och ständigt tanken återfördes
till vad så oskuldsfullt hon skrev.
Han såg framför sig denna fromma,
men bleka, vemodsfulla blomma;
det var, som om en ljuvligt öm
vision sig tett i syndfri dröm.
Kanhända gamla minnen väcka
hos honom nya känslor opp?
En jungfrus tillitsfulla hopp
han kanske icke nändes gäcka? —
Till parken återgå vi nu
och träffa där de unga tu.
12.
Sen stumma de en stund förblivit,
han tystnaden omsider bröt:
"Det var ju ni, som brevet skrivit?
Jag det av tonen genast slöt.
Med verklig värme jag försporde
er bikt. Sympatiskt intryck gjorde
det på min egen själ, att ni
så öppen är och fördomsfri.
Till liv det åter känslor tände,
dem jag trott släckta längesen,
och därför vill jag som en vän
förtro er, vad jag innerst kände.
Tag därför också mot min bikt!
Att sedan döma är er plikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
