- Project Runeberg -  Eugen Onegin : roman på vers /
114

(1918) Author: Aleksandr Pusjkin Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte sången

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


        28.

Här kommer han, vars ögons flamma
kan smälta hjärtan ock av sten,
ett längtans mål för varje mamma —
det var en garnisonskapten.
Han kom, han såg, han... gissa resten!
Att yttermera krydda festen
man fått ett regementskapell,
ty det skall dansas ock i kväll.
Förrn balen öppnas, sin lekamen
man måste mätta. Par om par
vid långa bordet plats man tar —
var kavaljer mitt emot damen.
Man korsar sig i hast förstås
och smörjer lusteligt sitt krås.

        29.

För ögonblicket tystna praten;
av glupskhet munnen vrids ur led.
Man hör blott skramlandet av faten
och klang av glas, av kniv och sked.
Men i den mån som vinet slösas,
begynner tungans band att lösas;
man skrattar, skriker, och till slut
är samma väsen som förut.
Då öppnas dörren. Lenskij träder
in med Onegin. ”Nej, se på!
Så rart att se er båda två!”
frun skriker. ”Det oss mycket gläder.”
Två stolar hämtas, två kuvert —
och för dem båda dukat är.

        30.

Rakt mitt emot dem, blek om kinden,
med nedsänkt blick Tatiana satt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:29:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onegin/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free