- Project Runeberg -  Eugen Onegin : roman på vers /
127

(1918) Author: Aleksandr Pusjkin Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte sången

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


        9.

Det var från Lenskij. Denne hövligt,
men i bestämda ordalag
— som det bland gentlemän är övligt —
till tvekamp föreslog en dag.
Ett moln sig lade på hans panna.
Men när han hunnit sig bemanna,
han gav ett lugnt och avmätt svar,
att när som helst han redo var.
Zarjetskij fann sig nöjd med detta
besked, steg upp och fick så brått
att resa hem, ty smått och gott
han måste samma dag uträtta.
Onegin syntes lugn och kall,
men var ej nöjd i alla fall.

        10.

Ju mer han grubblade på denna
affär, han måste misslynt bli
med resultatet och bekänna,
att han ej handlat felfritt i
att så en trofast vänskap trotsa
och kärlekspjunk med Olga låtsa.
Men för det andra: om också
Vladimir råkat sig förgå,
så var det ändå lätt förklarligt,
ty han var ung och var poet,
och man då handlar i förtret
och vrede alltid ej så varligt.
Men en natur så lugn som hans
(Onegins) bort ha mera sans.

        11.

För Lenskij allra helst han velat
förklara allt för blott ett skämt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:29:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onegin/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free