Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20.*
Då hem han kommit, mitt i natten
han gjorde strax pistolen ren,
och sen han åter låst in skatten,
han ögnade vid lampans sken
i Schiller. Men hans tankar flögo
med blicken ej. Omärkligt smögo
de hän till Olgas väna bild,
nu mer än nånsin ljuv och mild.
Snart har han Schiller övergivit.
Han fattar pennan: kors och tvärs
på papper fästes mången vers,
melodiskt klangfull. Vad han skrivit,
han läser högt med välbehag,
som Delvig* uti vänners lag.
21.
Hans verser äro återfunna,
och av en slump jag har dem kvar.
De lyda så: "Vart äro svunna
min unga levnads gyllne dar?
Vad har den nya dagens möte
att bringa mig ur dunkelt sköte?
Mot detta djupa töcken jag
förgäves spanar. Ödets lag
är okränkbar, och om jag faller,
om kulan susar mig förbi
— lik mycket gör det! Lugnt jag i
Försynens hand mig anbefaller.
Välsignad vare sorgens dag!
Välsignat ödets tunga slag!
* Baron Delvig (1798—1831), lyrisk poet, var en av Pusjkins
bästa ungdomsvänner, och hans tidiga död gick Pusjkin djupt till
sinnes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
