Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans namn förbleknar. Kanske finns
det knappt en vän, som honom minns.
Allt längre lider det mot natten.
Tordyveln surrar. Facklors sken
belyser stilla fiskevatten,
och danser slutat ha. — Allen
Tatiana kring i trakten vankar,
försänkt i sina tunga tankar,
blott sedd av månen, vilken spred
sitt glitter över skogen ned.
Hon gick och gick och kom omsider
fram till en herregård, som låg
på backens sluttning, och hon såg
en by, en park, en å, som glider
bland träden fram. På denna ort
slog hennes hjärta hårt och fort.
16.
Hon blickar kring sig tyst och varligt
och undrar: Skall jag vända om?
Men inte kan det vara farligt
att titta? Ingen finns här, som
mig känner. Ned från kullen går hon
till gården fram, och redan står hon
vid porten, som hon öppna vill.
Men plötsligen hon spritter till
och skräms av några djur, som skälla.
Vid hennes gälla ångestrop
på trappan rusar ut en hop
av småbarn, som med piskor smälla
bort hundarna. Försagd och brydd,
hon anförtros åt barnens skydd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
