- Project Runeberg -  Eugen Onegin : roman på vers /
166

(1918) Author: Aleksandr Pusjkin Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde sången

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

43-

Fastän Tatiana dan i ände
fick allehanda tidsfördriv,
hon dock ej hemmastadd sig kände
i detta fina storstadsliv.
Ej sov hon gott i nya sängen,
beklädd med tjocka sidenhängen,
och kyrkoklockors arla klang
ur bädden henne tidigt tvang.
Som förr på landet, hon sig sätter
vid fönstret tidigt. Mer och mer
sig dimman skingrar, men hon ser
här icke sina kära slätter.
Hon ser en gård, hör ständigt stök
och känner doft från stall och kök.

44.

Till mosterns alla anförvanter

Tatiana dagligt bjuden blev,

och med kusiner, onklar, tanter

hon tiden lättjefullt fördrev.

Fast kommen rakt från bondelandet,

hon knöts med starka släktskapsbandet

och måste tacka, då man bjöd

som välkomsthälsning salt och bröd.

"Jag har stått fadder," någon gnäller.

"Jag hjälpte upp dig, då du kröp . . .

Jag dig en gång i örat nöp . . .

Jag matat dig med karameller. . ."

Och alla ropa de i chor:

"Kors, vad den flickan blivit stor!"

45-

Men ständigt enahanda visa
i denna löjliga idyll:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:29:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onegin/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free