- Project Runeberg -  Eugen Onegin : roman på vers /
196

(1918) Author: Aleksandr Pusjkin Translator: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde sången

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Min moder både bett och bannat,
och blott för hennes skull till slut
tog Tanja fulla steget ut
och lät på gyllne våg sig vägas.
Om ni är man av heder, låt
oss nu för alltid skiljas åt.
Jag älskar er. Behövs det sägas?
Men jag är icke längre fri
och eden skall jag trogen bli."

48.

Med dessa ord hon gick. Som dövad
av åskan stod Onegin kvar
allen. Sitt sista hopp berövad,
än mer han förödmjukad var.
Men plötsligt skramlar det i sälen
av sporrar. Nu han syns, genralen,
Tatianas man. Onegins kval
ej minskas av en så fatal
situation. Vår slagne heros
vi lämna för en stund i fred . . .
för längre tid . . . ja, till och med
för alltid. Det anledning ger oss
att glättigt brista ut: Hurra!
Åt skilda håll vi skola dra.

49.

Till sist ett ord till allesamman,
som följt mig på min långa stråt.
Må vi i allsköns frid och gamman
som goda vänner skiljas åt!
Må dessa bilder, dessa minnen
förstrött en smula edra sinnen!
Och törs jag hoppas, att ni blir
ej ond på mig för min satir,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:29:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/onegin/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free