Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna fördömda lottsedel, som den lilla juden hela
fem minuter höll för mina ögon!
Medgifvom hvad som icke kan nekas, att jag
var öfver all höfva enfaldig, när jag släppte denna
lycka så der filosofiskt ifrån mig! Åt pocker med
all filosofi!
Oh, det är ett raseri, att tänka derpå! Jag, min
arma stackare, jag kunde ha varit en herre om
hundra och åttaio tusen mark hamburger banko!
Jag kunde vid detta lag ha haft hus och gård, och
hästar och jockejer, och rapphönshundar och
turkiska mattor, och constanziavin i min källare och
nya glacéhandskar för hvarenda dag på året....
Vi gjorde en förtrolig middag tillsammans,
tysken, tyskinnan och undertecknad. Han bjöd mig
på champagne, den hedersmannen!
Fördömdt! Det kunde ha varit jag, som bjudit
honom!
När min tyska vän med sin gemål rullade i
egen landåvagn med fyra skjutshästar bort från
staden utför den långa Landbrogatan, Carlskronas Rue
Rivoli, skumpade jag helt anspråkslöst samma väg
fram på min enfaldiga bondkaret. Så ojemnt »falla
ödets lotter!«
Och likväl hade den lilla juden hela fem
minuter hållit lottsedeln för mina ögon! Säg mig för
roskull hur det är möjligt, att man kan vara så
dum, som jag den gången var! .... Men nog
derom!
Vägen mellan Carlskrona och Ronneby är rik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
