Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verlden, “en högst manhaftig och beslutsam dräng
vid namn — lika godt! på Ljungby säteri häri
trakten. Denna dräng hade råkat förälska sig i en
piga på godset, en piga, den skönaste som någonsin
plockat en skånsk gås. Men pigan var litet
„fière” och hade blifvit bortkollrad af romanläsning.
Hon ville icke „lemna sin hand och sitt
hjerta“ åt någon annan än den som genom ett
manligt riddarprof visat sig henne värdig. Har
man hört på fan till piga!
Nåväl, den undersköna Karna Boelsdotter sade
en dag till sin älskare: „Du går och pratar mig
öronen fulla med snack från morgon till qväll och
tror att du dermed skall kunna fånga mig i
kärlekens garn, men vet att en flicka med något för
hufvud på skaft ger sig icke åt den förstkommande
pratmakaren eller stackaren! Är du verkligen så
pass modig och oförfärad, som du skryter med att
vara, så rid för ro skull i natt till Maglesten
och helsa på trollen! jag skall då erkänna att du
är karl för din hatt och jag vill gifva dig mitt ja!“
Drängen lät sig icke säga detta två gånger, ty
hvad gör man icke när man är kär? Han sadlade
en häst, tog sig en sup, och begaf sig åstad. När
han kom till Maglesten, höllo trollen just på att
dansa, somliga påstå att det var fransås, men
andra att det var „polka“. Ett par små pipolekare
spelade dertill med mycken smak den nyaste
Strausser-musiken för den tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
