Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
Arbetsinställelse— Arf.
44
lämpligt arbete, finnas i alla större
städer och jämväl i en del mindre
samhällen. Ofta äro dessa inrättningar
förenade med fattighusen, där ålderstigna
eller af andra orsaker orkeslösa personer
försörjas på offentlig bekostnad. De på
landsbygden allt vanligare fattiggårdarna
äro ett slags arbetsinrättningar, som,
förståndigt ledda, visat sig i flera
hänseenden mycket lämpligare än de gamla
fattighusen och framför allt ojämförligt
bättre än det ännu på sina håll
praktiserade och ej minst ur humanitär
synpunkt förkastliga systemet med
fattighjonens utackorderande.
Arbetsinställelse (se Lockout och
Strejk.)
Arbetsstugor för barn är en för
Sverige speciell inrättning af stor social
betydelse. I dessa arbetsstugor
mottagas fattiga barn mellan 7—14 år,
företrädesvis sådana som sakna tillsyn
hemma, och undervisas i för utbildande af
deras handlag lämpliga slöjder samt
bespisas efter arbetets slut med en måltid.
Dessa inrättningar ha en dubbel uppgift:
dels att i unga år väcka håg för arbete
och grundlägga färdighet i sådant, dels
att draga barnen undan sysslolöshetens
ofördelaktiga inflytande. Den första
arbetsstugan öppnades i Stockholm 1887
på initiativ af fru Anna Retzius, f. Hierta,
och f. n. finnas i vårt land öfver ett
60-tal dylika anstalter, där tusentals barn
åtnjuta undervisning och tillsyn.
Arf kallas på lagspråket en persons
kvarlåtenskap, som på grund af
lag-stadganden rörande arfsrätt öfvergår till
en eller flera andra personer. I dagligt
tal kallar man arf äfven sådan
kvarlåtenskap, som genom testamentarisk!
förordnande öfvergår till annan
arfs-berättigad eller icke arfsberättigad.
Man urskiljer tre olika slag af arf:
1. arf på grund af släktskap, 2.
hospi-talsarf och 3. danaarf.
Arf på grund af släktskap åtnjutes
af den aflidnes släktingar i den ordning
den närmare eller fjärmare släktskapen
berättigar till. Närmare släktskap
upphäfver alltså arfsrätten för fjärmare. I
första rummet komma bröstarfvingar,
d. v. s. den aflidnes barn, eller deras
efterlämnade afkomlingar, hvilka senare
dock endast äro berättigade till så stor
lott af kvarlåtenskapen, som skolat
tillfalla vederbörande bröstarfvinge, om han
lefvat. Om exempelvis en afliden person
efterlämnar tre barn och ett barn förut
aflidit, efterlämnande tre barn, delas
arfvet i fyra lotter, af hvilka tre tillfalla
de efterlefvande barnen och den fjärde
delas mellan de tre barnbarnen. Denna
arfsföljd i nedstigande led kallas
bröst-arf.
Finnas ej bröstafkomlingar, äro den
aflidnes föräldrar närmast arfsberättigade
(bakarf). Är en af föräldrarna död,
delas arfvet mellan den efterlefvande af
föräldrarna och den aflidnes syskon eller
syskons afkomlingar, så att den förre
erhåller hälften och syskonen eller
sys-konafkomlingarna andra hälften.
Äro båda den aflidnes föräldrar döda,
tillfaller arfvet syskon eller syskons
afkomlingar (sidoarf). Finnas ej syskon
eller syskonafkomlingar, tages arfvet af
den, som i närmast följande led är
besläktad med den aflidne, hvarvid
sidoarf vinge har företräde framför
bak-arfvinge, t. ex. farbror eller kusin
framför far- eller morföräldrar. Halfsläkting
har företräde framför fjärmare
helsläktingar, hvaremot halfsläkting i samma
led som helsläkting endast är berättigad
till så stor del af arfvet, som skulle
fallit på stamfaderns eller stammoderns
del, ifall denne öfverlefvat arflåtaren.
Arfsrätt kan upphäfvas genom
arf-låtarens skriftliga förordnande, att
någon hans arfvinge, som gift sig mot
hans vilja, på grund häraf skall uteslutas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
