Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Bistyng—.
Blekning.
138
böra framför allt icke oroas eller störas.
Då och då bör man se till, att de icke
angripas af möss och fåglar eller af
solstrålarna låta locka sig ut och stelna på
snön. Till skydd mot fåglar lägger man
en tegelsten på flustret; därstädes lagda
gran- och enriskvistar hindra snön att
stänga flustret och skydda mot solen.
Mot möss anbringas ett icke bitätt
ståltrådsgaller framför flusteröppningen.
Ser man lämningar af bin innanför
flustret, är detta ett tecken till, att möss
varit inne. Kupan bör då flyttas till
annan plats. Tror man, att möss finnas
kvar i kupan, jagar man ut dem genom
att vända upp och ned på kupan.
Nyfallen eller lös, frusen snö på flustret
hindrar ej luftväxlingen, men snö, som
packat sig eller börjat öfvergå till is,
måste bortskaffas.
Under vintern bör man minst en gång
i veckan lägga örat intill kupans vägg
. och lyssna. Hör man liksom ett stilla
brus från bien, är allt i sin ordning,
men råder missljud därinne behöfva bien
vatten eller föda.
Bigården bör vara förlagd till en lugn,
skyddad, solrik plats. Att lägga den i
omedelbar närhet af en väg eller ofta
trafikerad gångstig är olämpligt, enär
bien då störas och äfven retas att
anfalla förbipasserande. Bihusen böra ej
heller placeras i solgasset invid en vägg,
ty då kan värmen i bihuset stiga till
den grad att honungen smälter bort.
För biskötselns befrämjande i vårt
land finnes en 1894 stiftad förening,
Sveriges allmänna biodlareförening,
hvilken för sitt syfte utgifvit en mängd
skrifter och har filialföreningar på
åtskilliga platser. I många län aflöna
hushållningssällskapen biskötare, som lämna
råd och upplysningar angående
biskötseln. Räntefria lån till anskaffande af
mönsterbestånd utlämnas också af
somliga hushållningssällskap.
Bistyng (se Insektstyng.)
Bittervatten är en lösning af
svafvelsyrad magnesia (engelskt salt) i med
kolsyra mättadt vatten. Det är ett
utmärkt, kraftigt verkande afförande
medel, som dock, i likhet med alla
starkare laxermedel, bör begagnas försiktigt
och endast vid verkligt behof. Dosis är
ett, högst två glas. Bittervatten
användes vid kroniska rubbningar i magen
och tarmkanalen, vid hämorroider,
fettsot, lefversjukdomar, gallstenskolik,
gikt o. s. v.
En mildare och för smaken mindre
motbjudande sort bittervatten kallas
franskt bittervatten och är en lösning
af citronsyrad magnesia.
Förutom konstgjordt bittervatten
förekommer äfven naturligt sådant, i hvilket
utom magnesia äfven förekomma
natron-salter. Ett sådant, mycket användt
vatten är ungerskt bittervatten (Efunyadi
Janos).
Bladloppor och Bladlöss (se
Skadeinsekter.)
Bladväxter kallar man de
trädgårds-eller rumsväxter, som uteslutande eller
hufvudsakligen odlas för de vackra
bladens skull, såsom palmer, dracæna,
be-gonia, aralia, aspidistra o. s. v. (Se
Rumsväxter.)
Blekning af linne tillgår i sin
enklaste form så, att väfven öfversprutas
med vatten och utsättes för solljusets
inverkan. Vanligen låter man väfven
ligga ute natt och dag, utsatt för
omväxlande fuktighet och solljus, till dess
önskvärdt resultat uppnåtts.
Blekningsproceduren kan väsentligt
påskyndas genom användning af klor.
Många ha fördom mot detta
blekningsmedel, i det de hålla före att det
angriper fibrerna och gör väfven skör,
hvilket också är sant, men endast då
man ej iakttager behörig försiktighet.
För framställande af en oskadlig blek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
