Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Bostadsband—Bostäder.
202
henne i alla förmögenhetsrättsliga
frågor npphör.
Bostadsband kallar man den i
Riksdagsordningen § 19 stadgade
inskränkning i valbarbeten till Riksdagens andra
kammare. Enligt detta stadgande kan
till ledamot i andra kammaren endast
utses man, som äger valrätt inom
valkretsen eller, där fråga är om stad, som
består af flera valkretsar, inom någon
af dessa.
Bostäder. Till skydd mot i främsta
rummet väderlekens inflytelser ha
människorna sedan urminnes tider uppfört
åt sig de särskilda tillflyktsorter, som
vi kalla bostäder. Ursprungligen tog
människan, i likhet med åtskilliga djur,
sin boning i af naturen danade
ihåligheter i jorden, och spår af dylika
grott-invånare, som lefvat många årtusenden
innan någon historia börjar, ha
flerestädes anträffats. Då med tiden dessa
naturliga bostäder ej kunde räcka till och
ej heller förefunnos på alla de ställen,
som i öfrigt erbjödo människan
utkomstmöjligheter, måste människorna
själfva skapa sig lämpliga tillflyktsorter.
Dessa voro naturligtvis till en början
af primitivaste slag i form af riskojor
och jordkulor och först genom en
fler-tusenårig utveckling nådde man fram till
bostaden i den hos de civiliserade
folken öfliga husformen.
För nutidsmänniskan har bostaden
blifvit ej blott en tillflyktsort under
hvilans timmar, utan äfven i vida högre
grad än fordom skådeplatsen för hennes
arbete. Därför ha också anspråken på
bättre skydd mot ogynnsamma yttre
inflytelser och på ökad bekvämlighet allt
mer stegrats, hvartill kommit, särskildt
i senare, tid, ökade fordringar på
bostäderna i hygieniskt afseende för
motverkande af det innesittande lefnadssättets
ogynnsamma inflytande på hälsan och
välbefinnandet. Ur dessa fordringar och
anspråk har växt fram den moderna
bostadstypen, kännetecknad af ett ökadt
hänsynstagande till större utrymme,
mera ljus och luft samt bättre
bekvämlighet, synpunkter som numera göra sig
gällande äfven i fråga om enklare
bostäder.
Då ett boningshus skall uppföras, är
valet af plats icke minst viktigt. Det
bör vara en plats med högt och torrt
läge och helst med fri och vacker
utsikt, en sak, som betydligt bidrager till
trefnaden. Naturligtvis bör äfven
hänsyn tagas till andra på platsvalet
inverkande omständigheter, såsom
möjligheten af bekväma kommunikationer,
för-handenvaron af dricksvatten i
närheten o. s. v.
Vidare bör man se till att grunden
är god. Den bästa byggnadsgrunden är
långsamt vittrande berg och groft grus
om ett par meters mäktigbet, men
äfven torr och mager lera samt fin sand
kan erbjuda lämplig byggnadsgrund, så
vida lagren äro tillräckligt djupa och
ej genomdragna af källsprång o. d. På
dålig grund, såsom vattensjuk mark,
jäslera och mossjord, kan man bygga
endast i nödfall, hvarvid dock
försiktigheten bjuder att slå ned pålar som
underlag för grunden, hvilket emellertid
ställer sig ganska dyrt. På
byggnadsgrunden befintlig matjord bör
undanskaffas, emedan dylik jord dels kan bättre
användas och dels innehåller för
byggnadsmaterialets bestånd skadliga ämnen,
Vid valet af material för ett
boningshus är man hufvudsakligen hänvisad
till tegel eller trä och härvidlag spelar
prisfrågan ofta en afgörande roll. Ett
stenhus är dyrare att uppföra än en
träbyggnad, men är å andra sidan mycket
varaktigare och erbjuder dessutom mera
trygghet mot eldfara samt kan sålunda
i längden ställa sig ekonomiskt
fördelaktigare. Dock måste ju härvidlag hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
