Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Byggnadskonst—Byggnadsstilar.
234
i första rummet papegojorna, af hvilka
en hel mängd varieteter förekomma.
Någon sång prestera dessa fåglar icke
utan hållas uteslutande för sin vanligen
mycket färgrika fjäderprydnad och sin
förmåga att efterhärma tal. Vidare
tigerfinken, zebrafinken, bandfågeln,
svarthufvade väfvarfågeln, paradisänkan,
tanguren, solfågeln och
dominikanerfin-ken, hvilka alla utmärka sig genom sin
vackra färgskrud.
För skötseln af burfåglar kunna
följande regler uppställas såsom
allmängiltiga. Ett hufvudvillkor för att fåglarna
skola trifvas är renlighet, hvarför buren
ofta bör rengöras och dess botten
beströs med ren, torr sand. Vidare skola
fåglarna sorgfälligt skyddas för drag,
väta, hastiga temperaturombyten och
plötslig skrämsel eller fruktan.
Beträffande födan är denna olika för
insektätande och fröätande fåglar, men hvad
de alla oundgängligen behöfva är kalk,
bäst i form af sepia, äfven kallad
hval-fiskfjäll, men i nödfall äfven af
sönderstött gammalt murbruk.
Burows lösning, ett numera mycket
användt sårmedel, som äfven är en ut
märkt tvättvätska vid fotsvett o. s. v.
samt särdeles lämplig till omslag vid
svullnader, bulnader o. d., framställes
genom att lösa 30 delar alun i 80 delar
vatten, därpå tillsätta 36 delar ättiksyra
och sedan under ständig omröring 13
delar fälld krita utrörd med 26 delar
vatten. Blandningen får därpå stå 24
timmar, hvarefter den klara färglösa
vätskan försiktigt afhälles från
bottensatsen. Denna lösning, som vid
användandet utspädes med 8—15 delar vatten,
fås äfven färdig på apoteken till ett pris
af 4 öre per 10 gram. (Se för öfrigt
Sårbehandling).
Byggnadskonst, utbildning i (se
Akademien för de fria konsterna och
Tekniska högskolan).
Byggnadsstilar. Den utveckling
byggnadskonsten genomgått under
tide-hvarfvens lopp, löper genom en serie
olika stilformer, af hvilka somliga för
länge sedan öfvergifvits, andra åter
bibehållit sig in i våra dagar, liksom några
uppträdt särskildt förhärskande under en
afgränsad period, andra däremot
samtidigt och jämsides med andra stilar.
Den äldsta egentliga byggnadsstilen
är den egyptiska, som hufvudsakligen
karaktäriseras af stora väggytor och
väldiga proportioner, hvarpå pyramiderna
utgöra slående exempel. Till dekorativ
utsmyckning användes mycket fristående
fantastiska bildstoder af i allmänhet
imponerande storlek jämte pelare
uppvisande rikt växlande former, i hvilka
figur- och blomstermotiv mycket ofta gå
igen. Å såväl väggar som pelare
inhög-gos eller målades ofta
bildframställningar och bokstafstecken (hieroglyfer).
Den babyloniska och persiska
byggnadskonsten företer i sina väsentligaste drag
vissa likheter med den egyptiska.
Den grekiska arkitekturen uppträder
med friare och luftigare former och
firade sina vackraste triumfer i
tempelbyggnaderna. Kring det aflånga rummet
grupperades kolonnader af pelare, an’
tingen massiva, grundt refflade (dorisk
stil) eller på fötter hvilande, skarpare
refflade och i ett rikt kapitäl upptill
utmynnande (jonisk stil, af hvilken den
korintiska pelaren med sitt uppåt
af-smalnade skaft och rikare utsmyckning
är en modifikation). Den grekiska stilen
utmärkes i öfrigt af raka, på bredden
utdragna linjer. Gafvelfälten företedde
ofta en rik utsmyckning med bilder i
hög relief, hvarpå den berömda frisen
från Partenon-templet i Aten erbjuder
ett synnerligen karaktäristiskt exempel.
Den romerska stilen upptog den af
etruskerna redan använda hvalfbågen
och samarbetade denna med den gre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
