Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
Diet—Difteri.
276
af den föda, som fortares. Det ligger
verkligen mindre öfverdrift än man tror
i det yttrande, som anföres efter en
framstående fysiolog: Många fler
människor äta ibjäl sig än supa ihjäl sig.
Äfven den starkaste måge dukar i
längden under, när han dagligen
öfveran-stränges med arbete. Den stora betydelse
dieten har för hafvande af särskildt
magsjukdomar borde i detta afseende
vara lärorik nog.
Angående dieten i vissa sjukdomar,
där den är af särskild betydelse,
hänvisas till de rubriker, under hvilka dessa
äro omförmälda. Beträffande åter valet
af födoämnen och dessas beskaffenhet,
näringsvärde o. d. se Födoämnen.
Difteri är en synnerligen svår och
ytterst smittosam sjukdom, som
företrädesvis söker sina offer bland barn och
ungdom. Sjukdomen har därföre också
med fullt fog blifvit kallad »barnens
mordängel». Som alla smittosamma
sjukdomar beror den på infektion af en
bacill, difteribacillen, efter hvars
upptäckande och studerande man kommit
på det klara med den förut rätt
mystiska sjukdomens verkliga natur och
förutsättningarna för dess framgångsrika
behandling. Man liar till och med
lyckats framställa ett effektivt medel mot
sjukdomen i form af serum, som,
användt i sjukdomens början, gifvit
ypperliga resultat och i hög grad minskat
den förut förskräckande höga
dödligheten bland de af sjukdomen angripna.
Difteriepidemier gå företrädesvis
under den kalla årstiden, beroende därpå
att benägenheten för förkylningar då är
större och att de i samband därmed
uppträdande’ katarrerna i svalget och
luftvägarna erbjuda difteribacillerna en
särskildt gynnsam jordmån. Smittan
kan dock lätt öfverföras äfven till
personer, som icke besväras af
katarrsymtom, ja, man har full visshet om att
det kan förekomma, att personer, som
känna sig fullt friska, kunna vara
infekterade med difteribaciller i en för
sin omgifning mycket farlig grad.
Öfver-föringen af smittoämnena sker
säkerligen i de allra flesta fall genom direkt
eller indirekt beröring med en sjuk
person, men kan antagligen äfven ske
genom inandning af luft, som innehåller
difteribaciller, hvilka äga förmågan att
länge bibehålla sin lifskraft i torrt
tillstånd. Därför är det af yttersta vikt,
att difterisjuka isoleras så mycket som
möjligt, att ej af dem begagnade eller
i deras närhet varande föremål af
något slag komma i beröring med friska
barn utan föregående grundlig
desinfektion, samt att den eller de personer, som
vårda den sjuke, undvika umgänge med
friska, till dess säkerhet vunnits att
smittofaran är aflägsnad. En sak, som
särskildt bör läggas kvinnorna på
hjärtat, är att under en i trakten gängse
difteriepidemi aldrig kyssa barn, vare
sig egna eller andras, ty man kan härå
med sig smittofaran i munnen utan att
ha någon aning därom.
Sjukdomen börjar alltid hastigt och
inledes med feber, kräkningar och
halssmärtor. Tungan är belagd, och rodnad
och svullnad visar sig i svalget öfver
öronmandlarna. Men då samma
företeelser inleda en skarlakansfeber, kan man
ej bli fullt säker på, huruvida difteri
föreligger, förr än mera karaktäristiska
symtom yppa sig. Om på andra dagen
ej något utslag visat sig, är sjukdomen
sannolikt difteri, och snart bekräftar en
undersökning af svalget detta, då
mandlarna finnas belagda med en gråhvit
substans, liknande den hos småbarn
förekommande »torsken». Denna
beläggning utbreder sig hastigt, svällningen
försvåras, den sjuke börjar tala i näsan,
febern är hög och matlusten borta.
Inskränker sig beläggningen till munnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
