Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Domänintendenter—Dop.
290
bygga det i förflutna tider ej sällan
förekommande godtycket med tillfälliga
specialdomstolar eller dömande
kommissioner. Ingen kan sålunda dömas af
annat än en ordinarie domstol.
Domstolens skyldighet och befogenhet att
upptaga en sak till behandling är
beroende på huruvida svarandeparten har
hemortsrätt inom domstolens område
eller, i fråga om brott, huruvida detta
begåtts inom området. Domstolarna äro
i sin verksamhet endast bundna af
gällande lagar och författningar och
oberoende af såväl regering som riksdag.
Domare kan ej afsättas utan genom laga
dom och efter vederbörlig rannsakning.
Domstolarna äro dels allmänna
domstolar och dels specialdomstolar. Till
de senare räknas t. ex. riksrätt,
krigs-domstolar, domkapitel, kammarrätten,
polisdomstolar o. s. v. De allmänna
domstolarna indelas i tre instanser.
Första instansens domstolar (underrätter)
äro på landet häradsrätt och i stad
rådhusrätt. Den förra utgöres af
häradshöfdingen i domsagan såsom rättens
ordförande (domhafvande) samt af
häradsnämnden, bestående af ett antal
nämndemän, valda på kommunalstämma,
hvarvid hvarje röstberättigad äger en
röst. Domslutet bestämmes af
domhaf-vanden, så framt han ej öfverröstas af
den enhälliga nämnden. Rådhusrätten
består af borgmästare och rådmän och
dess domslut bestämmas genom
omröstning bland rättens ledamöter. Andra
instansens domstolar utgöras af de tre
hofrätterna (Svea hofrätt, Göta hofrätt
samt hofrätten öfver Skåne och Blekinge).
Tredje och sista instans är Högsta
domstolen, som utöfvar konungens domsrätt.
Såsom en administrativ högsta domstol
fungerar Regeringsrätten. (Se Hofrätter,
Häradsrätt, Högsta domstolen,
Bege-ringsrätten och Rådhusrätt).
Domänintendenter äro anställda en
19 — Fröléens Rådgifvare.
i hvarje län, utom i f. n. Blekinge,
Gottlands, Kopparbergs, Gäfleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, och lyda under
.Domänstyrelsen samt förordnas af k. m:t
på tre år i sänder. De ha till åliggande
att verkställa förberedande
undersökningar för och deltaga i
arrendeuppskattningar för de statens
jordbruksdomäner, som skola utarrenderas, att
förrätta besiktningar å de utarrenderade
egendomarna samt att besörja andra till
en noggrann tillsyn öfver egendomarnas
skötsel hörande göromål. I de län, där
domänintendent icke finnes, ombesörjas
motsvarande åligganden af
kronobetjäningen eller domänintendent i
närbeläget län.
Domänstyrelsen upprättades som
ämbetsverk 1882 och har till uppgift att
dels förvalta den kronans fasta egendom
som ej innehafves med stadgad åborätt
eller är anslagen till visst statsändamål
och på grund däraf är antingen
upplåten till omedelbart begagnande af eller
ställd under särskild ämbetsmyndighets
vård och dels att utöfva högsta
förvaltningen af statens och andra allmänna
skogar samt hafva öfverinseende öfver
skogsväsendet i allmänhet.
Domänstyrelsen leder äfven den forstliga
försöksanstaltens verksamhet samt öfvar
uppsikt öfver skogsläroverken.
Dop skall i regel ske inom sex
veckor efter barnets födelse. Dop är ej
ovillkorligen nödvändigt, men om det
försummas af vårdslöshet, äger
kyrkorådet meddela allvarliga föreställningar
och varningar. Dop är emellertid ett
villkor för åtnjutande af kyrklig vigsel,
likväl är det ej härför nödvändigt att
det förrättats af luthersk präst, dock att
dop, som, utan att nödfall förelegat,
förrättas af annan än luthersk präst
beträffande person, som tillhör statskyrkan,
s. k. lekmannadop, ej medför rätt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
