Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
Eldvapen—Elektriska urladdningar.
362
att man når ett fuktigt lager,, öfver
hvilket elden ej kan fortskrida.
Eldvapen (se Gevär och Kanoner.)
Elektrisk belysning. Af de
belysningsmedel människan hittills begagnat
sig af för frambringande af konstgjordt
ljus är elektriciteten det yngsta och det,
som utan tvifvel har den största
framtiden för sig. Redan nu spelar
elektriciteten en stor roll i detta hänseende,
såväl för yttre som inre belysning, och
i mån som de tekniska metoderna för
den elektriska energiens framställning
och öfverföring fullkomnas och därmed
uppnås ökad effekt och minskade
kostnader, skall elektriciteten såsom ljuskälla
allt mer undantränga andra
belysningsmedel, liksom den synes ägnad att
segerrikt konkurrera med stenkolen och
andra liknande ämnen såsom kraft- och
värmekälla.
Det starkaste elektriska ljuset är
kolljuset eller bågljuset, hvilket
åstadkommes genom att elektrisk ström ledes
genom två kolspetsar, som närmas intill
hvarandra, så att en kontinuerlig ström
af elektriska gnistor, en s. k. ljusbåge,
uppstår mellan de båda spetsarna. Olika
lampor för dylik belysning äro
konstruerade, hvilka alla ha det gemensamt att
de alstra ett bländande starkt blåhvitt
sken, som ägnar sig förträffligt för
yt-terbelysning samt i större lokaler
äfvensom där man för särskilda ändamål
behöfver ett artificiellt ljus, som så
mycket som möjligt närmar sig dagsljuset i
sammansättning och verkan. Till
inom-husbelysning användes däremot mest
glödlampan, såsom hvars uppfinnare
amerikanen Edison anses. I
glödlampan fi’ambringas ljuset genom att
strömmen ledes genom en i en lufttät
glaskula anbragt spiralformad tråd af
kolfiber eller metall, hvarvid tråden
upphettas till glödning utan att förbrinna.
Detta ljus är mera gulaktigt än båglju-
set och närmar sig därför mera gas- och
lampljus. På senare tid ha
metalltråds-lampor börjat uttränga de ursprungliga
koltrådslamporna och utmärka sig
framför dessa genom att de lämna större
ljusstyrka med mindre
strömförbruk-ning.
Elektrisk kortslutning kallas det,
när kontakt uppstår mellan två
elektriska ledningar eller mellan en
elektrisk ledning och någon annan ledande
kropp, hvarigenom den elektriska
strömmen ledes ur sin afsedda riktning.
Dylika kortslutningar kunna ge upphof åt
eldsvådor, genom att den afledda eller
förstärkta elektriska strömmen smälter
eller antänder i dess väg varande
ämnen, som erbjuda ett visst
ledningsmotstånd. Därför är det af vikt att
elektriska kraft- eller ljusledningar, som äro
anbragta inomhus eller i närheten af
antändbara föremål, äro väl isolerade
antingen genom särskilda isolatorer eller
genom trådarnas skyddande med ett
icke ledande omhölje, t. ex. silke.
Elektriska urladdningar. En
elektrisk ström med hög spänning, sådan
den förekommer i kraftledningar, kan,
när den öfverföres till en människa,
som råkar komma i beröring med en
dylik ledning, förorsaka allvarsam skada,
oftast ögonblicklig död.
Människokroppen är nämligen ledande för elektricitet,
dock ej i samma grad som en
ledningstråd, hvarför, då strömmen öfvergår från
en sådan till en människa, den mötes
af ett visst motstånd, som resulterar i
att strömmen våldsamt banar sig väg
och därvid verkar förstörande på
kroppens väfnader och organ. När en
människa träffas af blixten, som också är
en elektrisk urladdning, inträffar
samma-påföljd.
Har en människa råkat ut för en
elektrisk urladdning från en maskin eller
ledning, är det första man bör göra att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
