Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
Fistel—Flagga.
426
äggula vispas med 4 skedar grädde ocli
uti detta slås den kokande såsen under
vispning. Salt, socker, något kapris
eller en tesked ättika tillsättes. Denna
sats räcker till 6 à 7 personer.
30. Fiskbollar. 1 djup tallrik
fin-skrapad fisk, 1 liter grädde, 1’Ji liter
nysilad mjölk, 3 matskedar hvetemjöl,
l1/, matsked potatismjöl arbetas väl
(i en hacklådà t. ex.), kryddas med salt.
Däraf formas runda bullar, hvilka kokas
i fiskspad. Sås göres af smör, mjöl och
fiskspad samt kräftstjärtar.
31. Gratin på norskt fiskmjöl. 120
gm hvetemjöl och 60 gm fiskmjöl fräsas
med 120 gm smör, utspädas så
småningom med s/t liter mjölk, hvarefter
6 äggulor iröras tillika med litet salt
och muskotblomma och slutligen de
vispade ägghvitorna. Blandningen lägges
i smord form och gräddas 1 timme i jämn
värme. Ätes med kaprissås eller rördt smör.
32. Kraft- och hummersmör. Skalen
stötas helt fint tillika med ett stycke
smör och läggas sedan uti en järngryta,
hvaruti litet smör är smält. Låt detta
något fräsa på elden under flitigt
rörande och slå sedan på vatten, så att det
står öfver skalen, hvarpå det får koka
något. Sedan lyftes det af elden, och
när skalen sjunkit och smöret stannat
ofvanpå, skummas detta väl af och
förvaras i en glasburk.
Fistel. Under denna benämning
förstås i medicinen ett djupt rörformadt
sår, som uppstår mellan ytterhuden och
något under denna liggande organ eller
mellan två af kroppens inre ihåligheter.
Fistlar kunna uppstå i olika delar af
kroppen och orsakas oftast af att en
varbildning banar sig väg genom omgifvande
partier. Kätt ofta förekommer hos
personer, som lida af hämorrojder (se d. o.),
ändtarmsfistel. Hos kvinnor kunna
efter vanskötta eller svåra förlossningar
fistlar utveckla sig mellan urinblåsan !
eller ändtarmen ocli slidan, så att urin
eller exkrementer inkomma i och afgå
genom denna. Enda sättet att böta en
fistel är en operation, som i sig själf
är rätt enkel och ofarlig, och bör denna
utväg alltid och i ali synnerhet då det
gäller viktigare organ företagas så tidigt
som möjligt, dels för att förebygga värre
följder och dels emedan utsikterna till
snabb oeh fullständig läkning då äro
gynnsammast.
Fixstjärnor (se Stjärnhimlen.)
Fjäderfä (se Ankskötsel, Gåsafvel,
Hönsskötsel och Kalkonafvel.)
Flagga. Angående den svenska
flaggans utseende är stadgadt uti den 1906
utfärdade lagen angående rikets flagga
följande:
Flaggan är blå med gult kors, hvilket
skall dela flaggan i fyra rätvinkliga,
lika höga fält.
Flaggan skall vara tvärskuren, utom
då den användes som örlogsflagga, i
hvilket fall den skall vara tretungad.
Örlogsflagga skall föras å flottans fartyg,
båtar och byggnader, å rikets fästningar,
å härens kasernbyggnader, läger- och
öfningsplatser, äfvensom å hären tillhörande
fartyg och båtar, när de föras af militär
befälhafvare, samt å byggnad, som i sin
helhet är upplåten till stab,
truppförband eller militär utbildningsskola.
Konungen och med hans tillstånd
medlem af konungahuset må föra
tretungad flagga, med eller utan rikets
vapen å hvitt fält i korsets midt,
äfvensom använda sådant tecken i den
tvärskurna flaggan. I tretungad flagga får
äfven, enligt af konungen i
kommandoväg utfärdade bestämmelser, för
utmärkande af befäl föras visst tecken,
anbragt i det öfre inre fältet. För öfrigt
får ej flagga förses med märken,
bokstäfver eller andra tecken.
Färgens å flaggans sidofält skall vara
ljust mellanblå och å korset guldgul.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
