Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Fruktodling.
508
Om våren måste dock på rosenbuskar
och för öfrigt äfven på fruktträd och alla
finare, mera ömtåliga träd och buskar
bortskäras alla af frosten skadade och
förtorkade delar, men därvid aktas, att
man ej går in på det friska af grenarna.
I så fall måste såret genast förbindas,
så att safven ej får rinna bort.
Sår hos fruktträd kunna för öfrigt
uppstå af många andra anledningar,
genom missöden, väderleksförhållanden,
oförsiktighet vid nedplockning af frukt
o. d. Läkningen kan ske på två sätt:
antingen likformigt öfver bela ytan eller
också medelst en från kanterna af
såren utgående »öfversvällning» eller svulst.
Det förra läkningssättet kan förekomma
endast i det fall, att hvitveden är
fullkomligt oskadad, och kan aldrig äga
rum, om denna varit utsatt för fria
luften eller kommit i beröring med något
främmande ämne, ja, icke ens om den
endast fuktats af regnvatten. Detta
slags sårläkning är därför mycket
sällsynt. Sårläkningen försiggår däremot
ofta genom en från det lefvande
bastlagret utgående öfversvällning, som
tillväxer och slutligen betäcker hela
sårytan. En fullständig öfversvällning
tager längre eller kortare tid, allt efter
sårets storlek. Är detta stort, blir så- |
ret så länge utsatt för luft och fuktig- !
het, att veden svartnar och småningom
öfvergår till förruttnelse, om det icke
på något sätt förhindras. Detta sker
genom att bestryka såret med något
konserverande ämne, t. ex. harts, tjära,
ympsalva.
Tjära kan utan risk användas för
be-strykning af alla’större sår och i
synnerhet sådana, som uppstått vid
afsåg-ning af större eller mindre grenar.
Bästa tiden för tjärans användande och
således också för borttagning af döda
eller öfverflödiga fruktträdsgrenar är
hösten eller vintern, emedan tjäran då
intränger åtskilligt djupare i veden.
Denna dödas visserligen genom
bestryk-ningen, meü å andra sidan skyddas den
därunder liggande veden mot röta. På
våren eller om sommaren däremot, dä
växtens safter äro i omlopp, tränger
tjäran icke in i veden, utan fäster sig
blott helt löst på ytan.
Beträffande alla smärre sår, som
antagligen kunna fullständigt läkas på
kort tid och med säkerhet under första
sommaren, är deras betäckande med
något skyddande ämne ej erforderligt.
Slutligen måste tillfogas några ord
om de kännetecken, hvarpå man skiljer
ett växande friskt träd från ett
sjukligt. Ett friskt träd kännetecknas
under växttiden af sin raka växt och, hos
unga stammar, af en fin, glatt bark med
likartad färg från roten till grenarna,
samt hos äldre stammar af en skrynklig,
tjock bark, som icke har några sprickor
i fibrernas riktning, men däremot en
under denna liggande fin "bark och frisk
bast. Andra yttre kännetecken äro: en
hög och lummig krona (om de nedersta
grenarna äro förtorkade eller icke, är
oväsentligt); likfärgade och fullt
utbildade blad samt böjliga grenar, hvilka,
då de afhuggas eller afbrytas, på det
afhuggna eller afbrutna stället visa
friska och fullt utbildade träfibrer. Som
inre kännetecken på ett träds friskhet
må nämnas: en klar och ljudande ton,
då man med en yxhammare slår mot
rotändan (ett doft ljud antyder, att
stammen är angripen af röta), samt att vid
borrning med en nafvare denna, då den
närmar sig kärnveden, intränger allt
svårare. Motsatsen tyder på pågående
förruttnelse, hvilken ger sig tillkänna
också genom rutten lukt och
borrspå-nens utseende, på en mycket skroflig
och på tvären sprucken bark, hvilken
lätt kan lossas från stammen, vidare på
de på stammen i riklig mängd förekom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
