Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
615
G ravationsbevis— Grun dämnen
616
släppa fröet vida lättare än tallkottarna.
Det är därför tillräckligt att utbreda
dem i ett tunt lager på golfvet i ett
med fönster på solsidan försedt rum. I
sollafvar utklängas de på samma sätt
som tallkottar, och på samma, sätt som
dessa förvaras, afvingas och rensas de.
Afvingningen sker likväl med granfrö
lättare genom att anfukta och därefter
flitigt omröra det. Sedan fröet
härigenom blifvit frigjordt, utbredes det till
torkning och får undergå kastning å
logen.
Godt gran frö kan förvaras i två år
utan att synnerligen försämras. Efter
fyra à fem år upphör dess grobarhet
alldeles. En grankott innehåller 100 ä
200 frön.
Gravationsbevis (se Inteckning.)
Gregorianska kalendern (se
Kalender.)
Griftefridsbrott, hvarmed menas
kränkning af den på religiös grund
hvilande vördnadskänsla, som ägnas de döda
och deras hviloplatser, äro i svensk lag
belagda med ganska stränga straff. I
strafflagens kap. 11 § 4 stadgas härom
följande: »Störer man griftefrid, i ty
att man olofligen upptager eller eljest
misshandlar lik, som i graf lagdt är;
dömes till fängelse i högst sex månader
eller straffarbete i högst 2 år.
Misshandlar man obegrafvet lik; straffas med
böter, dock ej under tjugofem riksdaler,
eller fängelse i högst sex månader».
Grufdrift (se Bergshandtering)
Grundlagar kallas de af konung och
riksdag gemensamt och under
iakttagande af särskilda former stiftade lagar,
som reglera riksstyrelsen och
lagstiftningsmakten, deras funktioner och
inbördes förhållande samt medborgarnas
hufvudsakliga fri- och rättigheter i
förhållande till statsmakten. Dessa lagar
utgöra alltså grunden för samhällslifvet
och äro därför omgärdade med en
särskild helgd.
Sveriges grundlagar äro till antalet
fyra, nämligen: 1. Regeringsformen, som
innehåller bestämmelser rörande sättet
för rikets styrelse, 2. Riksdagsordningen,
som föreskrifver huru
folkrepresentationen skall sammansättas och angifver
reglerna för dess verksamhet, 3.
Successionsordningen, som innehåller
bestämmelserrörande tronföljden, samt 4.
Tryckfrihetsförordningen, hvilken innehåller
alla stadganden rörande tryckfriheten
och dess utöfning.
Grundämnen, eller element, kallar
man de i naturen förefintliga ämnen,
som äro enkla, d. v. s. icke låta
sönderdela sig i ytterligare beståndsdelar. Luft
är exempelvis icke något grundämne,
eftersom den kan sönderdelas i syre och
kväfve, hvaremot dessa båda senare
gaser ej kunna sönderdelas ytterligare och
således äro att betrakta såsom
grundämnen.
Man känner för närvarande bortåt ett
80-tal grundämnen; dock gäller om
åtskilliga af dessa, att de äro nyligen
upptäckta och ej hunnit undersökas i
tillräcklig grad för att man skall äga
absolut visshet rörande deras egenskap
af grundämne. Det bör för öfrigt
framhållas, att enligt ej få nyare forskares
åsikt det ej är otroligt, att en hel mängd
af de ämnen, som nu anses som
grundämnen, i själfva verket ej äro det; att
de tillsvidare ej kunnat sönderdelas
anses bero på att metoderna ännu äro allt
för ofullkomliga.
Grundämnena förekomma i olika
fysikaliska tillstånd, såsom gaser,
metaller, metalloider o. s. v. För korthetens
skull betecknas inom kemien hvarje
grundämne med en eller två bokstäfver,
angifvande dess namn; de i
nedanstående förteckning efter bokstafsbeteck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
