Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
673
Hjärnsjukdomar.
674
genast läggas försiktigt i vågrät
ställning. Är ansiktet rödt och uppdrifvet,
lägger man en isblåsa på hufvudet. Om
däremot ansiktet är blekt och kallt, bör
ej isblåsa användas. Är andedräkten
mycket rosslande, bör man söka aflägsna
slemmet ur munhålan. Omsorgsfull
sjukvård är af stor vikt. Den sjukes
läge bör vara sådant, att andhämtningen
och blodomloppet äro så fria som
möjligt. För regelbunden afföring sörjes
medelst lavemang eller milda
afförings-medel. För öfrigt bör den sjuke
öfver-vakas af en läkare, som ordnar
behandlingen efter omständigheterna. Om
exempelvis slaganfallet misstänkes vara
af syfllitiskt ursprung, måste en kur
mot der na sjukdom tillgripas, om man
vill häfv.i förlamningarna. Kvarstående
sådana kunna några veckor efter anfallet
börja behandlas med sjukgymnastik,
massage, elektricitet, bad o. s. v.
Vid ett utprägladt hjärnslag äro de
första tre dygnen alltid kritiska, men
icke förr än 10—12 dagar förflutit, kan
man vara någorlunda säker mot en
plötslig och lifsfarlig försämring af
tillståndet. För öfrigt bör nämnas, att en
person, som en gång drabbats af hjärnslag,
alltid riskerar ett nytt anfall, om ej
tillbörlig försiktighet iakttages.
Hjärnskakning framkallas genom
starka slag eller stötar på hufvudet och
yppar sig i mera utpräglade fall däri att
den däraf drabbade förlorar medvetandet.
I lindrigare fall kommer han dock snart
till sans igen, men får då i regeln
kräk-ningsanfall och klagar öfver svindel,
susning i öronen och benägenhet att
sofva. En mycket lindrig
hjärnskakning kan till och med förlöpa utan
förlorande af sansen. Vid en svårare
hjärnskakning däremot fortfar
medvetslösheten länge, patienten ligger i djup dvala,
känselförmågan och rörelseförmågan äro
upphäfda, vanligen inställa sig kräk-
43 — Fröléens Rådgifvare.
ningar, ansiktet är blekt, händer och
fötter kännas kalla, andningen är svag och
pulsen liten och långsam. Kommer den
sjuke till sans, visa sig ofta egendomliga
förlamningssymtom, hvarjämte han ofta
förlorat minnet af hvad som händt. En
svårare hjärnskakning kan medföra
döden ögonblickligen eller efter några
dagar, medan i lindrigare fall full hälsa
kan återvinnas. Behandlingen
inskränker sig hufvudsakligen till att bereda
den sjuke största möjliga lugn och
stillhet samt att sörja för jämn
uppvärmning af kroppen.
Hjärnsvulster (tumörer i hjärnan)
kunna uppstå genom tuberkler och
syfilis, men äfven till följd af yttre
skador, såsom stötar eller slag. I många
fall är dock deras ursprung höljdt i
dunkel, liksom det i regeln är mycket svårt
att bestämma deras befintlighet.
De symtom, som kunna ge anledning
misstänka en hjärntumör, äro dels s. k.
härdsymtom, som antyda att en viss del
af hjärnan skadats, t. ex. partiella
förlamningar, nedsättning i eller förlust af
känseln i vissa delar, synrubbningar
o. s. v., dels allmänna symtom, orsakade
af en tryckstegring inom hufvudskålen,
såsom hufvudvärk, kräkningar, svindel,
epileptiska krampanfall o. s. v. I fall
sjukdomen har sin grund i syfilis, kunna
gynnsamma resultat uppnås med en
energisk antisyfilitisk behandling. I
andra fall äro utsikterna mycket små,
dock kan man ibland på kirurgisk väg
lyckas aflägsna tumören, i hvilket fall
fullständig hälsa kan återvinnas.
Varbildning i hjärnan uppstår genom
varbildande ämnens inträngande i
hjärnan, vanligen från någon varhärd i
grannskapet. Särskildt ofta är anledningen
ett öronlidande, där
varbildningsprocessen småningom spridt sig inåt.
De allmänna symtomen äro oftast
feber, frossbrytningar och svettningar samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
