Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679
lan räcker den mer än en eller
halfannan vecka.
Den sjuke bör läggas med höjdt
hufvud och öfverkropp. Man söker afleda
blodflödet åt hufvudet genom heta
fotbad, senapsdegar på bröst och vådor
eller starka afförande medel. Isblåsa
eller kalla omslag å hufvudet bruka
äfven användas. För öfrigt kan ingenting
annat göras än att ägna den sjuke så
omsorgsfull vård som möjligt samt
bereda honom största möjliga lugn och
stillhet.
Tuberkulos hjärnhinneinflammation är
särdeles vanlig under barnaåldern och
uppstår till följd af tuberklers invandring
i hjärnan från något annat redan
angripet organ. Den gynnas i många fall
af en föregående infektionssjukdom,
såsom mässling eller kikhosta. Barn af
tuberkulösa föräldrar äro i allmänhet
mera utsatta än andra.
Sjukdomen börjar oftast smygande.
Barnen se bleka ut, lia dålig aptit,
sofva oroligt, bli nedstämda och
kinkiga och vilja ej leka. De magra
vanligen också i påfallande grad.
Förstoppning förekommer nästan alltid och tungan
är belagd. Efter en längre eller kortare
tid inställa sig hufvudvärk och
kräkningar med långsam, ofta föränderlig
puls, stark omtöckning af medvetandet
och slutligen fullständig medvetslöshet.
Sjukdomen ändas utan undantag med
döden.
Hjärtat, det viktiga organ, som
förmedlar blodomloppet, är ungefär af
samma storlek som ägarens knutna hand.
Till formen liknar det närmast en
af-trubbad kägla, hvars bredare ända är
riktad uppåt och något inåt, medan den
spetsigare ändan är riktad nedåt och åt
vänster, där den berör bröst väggen i
mellanrummet mellan femte och sjätte
refbenet. På detta ställe kan man
känna hjärtats slag. För öfrigt är större
delen af hjärtat öfverlagradt af lungans
flikar.
Hjärtat är på längden deladt i två
afdelningar, en till höger och en till
vänster. Dessa afdelningar äro i sin
ordning hvar för sig genom en tvärvägg
delade i två rum, af hvilket det öfre
kallas förmak, det nedre kammare. I
de båda förmaken mynna de stora
blodådrorna, som föra blodet till hjärtat,
medan de stora pulsådrorna, som föra
blodet ut till kroppens olika organ, utgå
från hjärtkamrarna. Blodet insuges från
blodådrorna i hjärtförmaken och därifrån
i kamrarna för att genom en
sammandragning af dessas väggar pressas ut i
pulsådrorna. För att hindra blodet att
strömma tillbaka från kamrarna till
förmaken äro klaffar anbragta i öppningen
mellan de båda rummen, hvilka vid
hjärtats sammandragning tilltäppa
öppningarna. På liknande sätt verka de
klaffar, som befinna sig vid de stora
pulsådrornas utträde ur hjärtkamrarna,
hvilkahindra blodets tillbakaströmmande
till hjärtat. Om dessa klaffar ej sluta
fullkomligt tätt utan tillåta en mer eller
mindre fin blodstråle att söka sig väg
tillbaka, föreligger ett s. k. klaffel,
hvarom närmare skall nämnas på tal
om hjärtsjukdomar.
Hjärtats roll för blodomloppet är i
korthet följande. I högra
hjärtförma-ket inmynna två stora blodådror, öfre
och nedre hålvenen, af hvilka den förra
för blodet från öfre, den senare från
nedre kroppshalfvan till hjärtat. Från
förmaket insuges detta venösa blod i
högra hjärtkammaren och utstötes
därifrån i den stora lungpulsådern, som
genom sina förgreningar i lungorna för
det in i dessas kapillärnät, där det
upptager syre ur den inandade luften och
afgifver kolsyra. Det mörka, venösa
blodet är nu förvandladt till ljusrödt,
ar-teriellt och föres genom de fyra lung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
