Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
756
Husdjurens
sjukdomar.
750
som beträffande mul- oeb klöfsjuka samt
andra epidemiska husdjurssjukdomar.
Kolik kan vara följden af svårsmält
föda eller förtärandet af giftiga örter,
men kan äfven härleda sig från
förkylning eller mask. Sjukdomen yttrar sig
därigenom, att djuret är mycket oroligt,
kastar sig omväxlande häftigt ned och
åter springer upp, stönar, till och med
skriker och mången gång äfven har
kräkningar. Tryne och öron kännas kalla,
buken är icke sällan uppdrifven.
Man för djuret i en varm stia,
frotterar det med en halmviska och gifver
invärtes följande värmande och afförande
medel: 40 gm glaubersalt, 10 gm
pep-parmynta, 10 gm kamomillblommor och
10 gm koksalt, som fördelas på 2
in-gifningar med 1 timmes mellanrum,
hvarje gång gifves hälften i ’/4 liter
svagt kaffe.
Om man före kolikens inträdande har
konstaterat närvaron af mask genom
afgång af dylika, gifver man följande
maskmos: 60 gm glaubersalt, 20 gm
renfana, 20 gm ricinolja, 2 gm naftalin och
20 gm rågmjöl samt tillräckligt med
brun sirap till mos. En fjärdedel
ingif-ves hvarannan timme.
Ros uppstår mestadels under den
varma årstiden. De angripna djuren bli
sömniga, visa brunrödt färgad
munslem-hinna och likaså färgad bindehinna i
ögat. De hänga med svansen, äro svaga
i bakbenen och hafva förlorat ali
matlust. Andhämtningen är hastig,
stämman hes och feber förefinnes.
Kroppshuden rodnar, spelar i alla färger, på
de röda fläckarna uppstå med vatten
fyllda blåsor, hvilka gå sönder och bilda
skorpa. Endast om snar hjälp kan
lämnas, är lycklig utgång möjlig.
Goda tjänster lämna vid behandlingen
begjutningar med salicylsyrehaltigt
vatten (50 gm salicylsyra rifves fint med
250 gm glycerin, hvaraf en matsked
blandas i en handkanna kallt vatten till
begjutning), äfvensom klistir därmed (1
tesked i ’/< liter vatten). Invärtes ger
man kräkmedel och därpå afförande
medel.
Man utfodrar under sjukdomen med
tunn mjölsörpa eller med sur mjölk.
Dessutom ger man till dryck kallt
vatten med salicylsyra: 6 gm bikarbonat
och 10 gm salicylsyra delas i 5 pulver
och hvarje pulver löses i en kopp varmt
vatten; lösningen gjutes i 2 liter kallt
vatten, som sättes för svinet till dryck.
För öfrigt kan användas följande
feberstillande och afförande mos: 5 gm
salicylsyra, 3 gm bikarbonat, 10 gm
chilesalpeter, 60 gm glaubersalt och 50
gm altearot samt tillräckligt med brun
sirap till mos. Hvar 5:te timme gifves
en tredjedel.
Diarré kan härröra af
matsmältningsrubbningar och vara öfvergående.
Det har då ej så mycket att betyda.
Varar det däremot längre än 24 timmar,
så har man att frukta, att en svårare
sjukdom kan utveckla sig.
Under alla omständigheter håller man
djuret varmt och gifver invärtes
adstrin-gerande medel och vid tarmretning
stolpiller.
Till dryck lämpar sig en blandning
af 10 gm kamomillblommor, 10 gm groft
skuren pepparmynta, 20 gm fint skuren
ekbark och 2 gm garfsyra, som
öfvergju-tes med 1/t liter kokande vatten, hvaraf
man ingifver fjärdedelen varm
hvarannan timme.
Mot diarré hos smågrisar
rekommenderas att 2 ggr dagligen gifva ett
pulver af följande blandning i en matsked
kamomillte: 1 gm rabarber och 10 gm
slammad krita, som delas i 10 pulver.
Stolpiller: 0,5 gm garfsyra oeh 20 gm
kakaosmör. Häraf göres 5 stolpiller och
efter hvarje tarmuttömning inskjutes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
